Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UTLANDETS TIDSKRIFTER
93
Kinesiska invandrare i Bortre Indien
blanda sig visserligen med den
inhemska befolkningen men
upprätthålla en fast skiljemur gent emot
negrerna. Såsom ytterligare hinder
nämnas skillnader i kultur, religion
— ofta har assimilation kunnat
för-.siggå först på grundval av religiös
enhet — och språk. Såsom sin
fjärde assimilationslag’ uppställer
Bauer därför satsen: Nationell
assimilation försiggår
desto .lättare ju större Ii
k-h et en är mellan m in o r
i-t e t och majoritet i fråga om
ras och k u 1 t u r, r e 1 i g i o
i-och språk.
Dessa fyra lagar gälla för alla
nationella minoriteter. Men
assimila-tionsmöjligheten är också beroende på
deras sociala sammansättning.
Liksom enligt Marx varje
samhällsordning har sin särskilda befolkningslag,
så har också varje klass s i n s ä: •■
skilda a s s i ni i 1 a t i o n s 1 a g.
Bauer undersöker nu närmast,
under vilka betingelser g-odsägare
klassen och b c u r g: e o i sin
assimileras. Bägge klasserna älska att
ansluta sig till den härskande
nationen, va.rpå många exempel äro alt
anföra. Men det händer ock, när
herrekla&ser intränga i ett högt
utvecklat samhälle, vars kultur är
deras egen överlägsen, att de
assimileras med det underkuvade folket,
såsom nordmännen i Frankrike,
nor-manderna i England. I sådana fall
plägar emellertid omgestaltningar av
språk och kultur äga rum. Den
assimilerade minoriteten brukar alltid
utöva någon sådan verkan. Men den är
ringa vid assimilation av arbetande
klasser, medan däremot herreklassers
assimilerande åstadkommer nya
nationer med nytt språk.
En sammansmältning äger däremot
svårligen rum, då , herreklassen står
gent emot en underkuvad befolkning
av exploaterade och kuiturlösa bönder,
småborgare och arbetare. Exempel:
tyska fabrikanter i tscheckiska
industristäder, magyarisk gentry bland
slovakiska bönder, svensk bourgeoisi
i Finland, europeiska köpmän i
kolonierna.
Om m a j o r i t e t e n s s o c i a 1 a
s t r u k t u r ä n d ras, så fö
r-iindras därmed ock
betingel-s e r na fö r m i n o r i t e t e n s
assimilation. På assimilationen
kan följa en process av r e a s s i m i 1
a-t i o n, d. v. s. återgång till
modernationen. Före den tscheckiska
nationens uppvaknande var det vanligt, att
tschecker, som uppstego till högre
samhällslager, blevo fortyska.de. Men
sedan en tscheckisk bourgeoisi
uppstått vidtog en reassimilationsprocess.
Likaså på andra håll. Hos flämer,
finnar, rutener m. fi. som
behärskades av franska, svenska, polska
herreklasser, assimilerades den socialt
uppstigande bondesonen med den
främmande nationen. Men sedan deras
antal blivit större och folkliga
demokratiska strömningar fattat dem,
vände de tillbaka till sin moderation.
Sådana reassimilationsföreteelser i de:;
bildade överskiktet bilda alltid den
första fasen i de historielösa
nationernas uppvaknande, med dem följa
nationell litteratur och press samt
nationellt politiska folkrörelser.
Överklassernas assimilationslag-
formulerar Bauer i sammanfattning
sålunda :
Herre klasser assimilera
sig med de n h ä r s k a n d e
nationen, där de träda i
livlig förbindelse med dess
Herre k 1 a s s och njut a a n d e1
i utövandet av dess
statsmakt; de a s s i m i 1e r a sig
m ed d e n u n d e r k u v a d e n a t i
o-n e n blott då de in o m
densamma finna socialt
lika-ställda herr e kla s ser, a
ssi–m i 1 a t i o n e n ni e d f ö r d å
väsentliga förändringar i
språk och kultur; m e n
om och så länge den untlerku
våde nationen i c k e b
e-sitter n å g o n egen h e r r e k 1 a s s
f ö r s i g- g å r överhuvud icke
någon assimilation.
Snarare assimilera sig- i d e t t a
fall de ur majoriteten
upp-s t i g a n d e, så lä n g e d e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
