Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TIDEN
oss den naturnödvändiga
utvecklingen.
För den Hartmannska läran talar
mångfaldiga exempel nr historien;
det ges ingen nation, som ej har
införlivat med sig främmande element.
Men det finnes också många exempel
på nationella minoriteter, som genom
årh undra den bevarat sina
eärkaraktä-rer. Därför måste dessa två frågor
besvaras:- Under vilka betingelser är
assimilationen ett oundvikligt öde för
minoriteten!’’ Under vilka
betingelser är det’en mionritet möjligt att
bevara sin nationalitet?
Bauer uppställer först två
assimila-tionslagar, som ta syfte på
förhållandet mellan minoritetens
motståndskraft och dess storlek, såväl den
absoluta som den relativa. Ju större
minoriteten är, desto ni i n dr e
m a j o r i t e t e n s d r a g n i n g
s-kraft samt ju mindre
minoritetens andel av
totalbefolkningen är. desto lättare
blir assimilationen. Dessa
bägge satser äro ju så pass
självklara, att något extrakt ur Bauers
exempelsamling knappast kan vara
behöv-ligt.
Men förutom det rent kvantitativa
förhållandet mellan majoritet och
minoritet spela b o s ä 11 n i n g s f ö
r-h alla n de n a en viktig- roll. Bäst
skyddade mot assimilation äro
sp r å k ö a r a v b o n å e f o 1 k n i n g:
tyska byar i Gralkien, kroatiska byar
] ?viederösterreieh. Här är det ju
icke egentligen fråga om minoriteter,
ty sådana bysamhällen kunna vara
nästan alldeles homogena. Så länge
de förbliva i sin lantliga avskildhet
utan livligare samfärdsel skyddas de
mot assimilationen. Först då
kapitalismen genombryter de murar, som
.skilja språkön från den främmande
omgivning-en, råkar nationaliteten i
fara: tyska språköar i Ostschlesien
hotas genom att nya fabriker draga
polska lönarbetare in i de tyska byarna.
På samma sätt med
-småstädernas språköar. Sedan
århundraden bevara tyska städer i Ungarn sin
nationalitet. Men då kapitalismen
suger in slowakiska fabriksarbetare,
magyariska tjänstemän och
magyari-serad judisk bourgeoisi i de små
samhällena då börjar den tyska
minoriteten att duka under för assimilation.
Men den moderna kapitalismen kan
även frambringar nya sådana
språköar. Ett bergverksbolag- fyller t. ex.
sina arbetarbostäder utanför en tysk
stad i Böhmen med tscheckiska
arbetare, som umgås med varandra och
föl bli tschecker. De i en sådan
fa-br i k s k o 1 o n i bosatta tscheckerna
assimileras vida sämre än tscheckiska
arbetare, som bo inne i staden bland
tyskarna.
Även inom staden kunna bildningar
uppstå, som likna de icke
assimilea-bafa språköarna, om nämligen
minoriteten bebor ett särskilt kvarter.
.Exempel härpå är d e n j u di sk a
g h e 11 o n eller de europeiska
kvarteren i asiatiska och afrikanska
hamnstäder.
Assimilationsoiöjligheten beror
uppenbarligen av i vilken grad
minoriteten är uppblandad med och utströdd
ibland majoriteten. Därmed når
Bauer fram till sin tredje
assimilationslag:
Assimilationen försiggår
1 ä t t a st, o m m i n o r i t et e n
är utströdd och i n ni ä n g d i
majoritetens boningar;
assimilationen blir d e s t o
svårare ju mer minoriteten
sammantränger sig och
lokalt skiljer sig-
frånma-j or i t e t e n s b o^ p 1 a t s e r:
assimilationen blir all del e s
förhindrad, därest
minoritetens boplats bildar en
från majoritetens f u 11 s t ä
n-d i g t avskild s p r å k ö.
Samfärdseltätheten mellan
minoritet och majoritet beror emellertid ej
blott på bebyggelsetypen. Även
andra omständig-heter inverka. Ett stort
hinder för samfärdsel är rasskili
nåden. Rasinstinkter och
rasfördomar äro segare än
assiniilationsten-densen. En judisk minoritets full
ständiga absorption är sålunda
betydligt försvårad. Tu större avståndet
•är mellan raserna, desto kraftigare
verkar detta assimilationshinder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
