Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UTLANDETS TIDSKRIFTER
95
kulturella banden med nationen äro
icke längre så lätta att slita.
Arbetarklassens sociala uppstigande ocli
delaktigheten i nationella kulturskatter
försvåra assimilationen. Alldeles
utesluten är den, om invandrarna i
yrkes-kvalifikationer och kultur stå långt
över den inhemska arbetarklassen.
Proletariatets assimilationslag kan
då sammanfattas sålunda:
P r o 1e t ä r i s k a invandrare
a v <le n a gr a r i s k a t y pen a s s
i-m i le ra sig desto lättare,
Proletärisk a invandrare av
den i n d u s t r i e 1 1 a t y p e n
desto svårare’, j u 1 ä n g r e d
e-r a s Ii e m t r a k t k o- ni m i t i
ekonomisk utveckling, ju
k ö g re k v a 1 i f i c e rade d c
äro, ju Ii ö g* re deras
kultur-ni vå är.
De bästa förutsättningarna för
sammansmältning’ erbjuda alltså
mellanskikten — de högsta a granska och de
lägsta industriella — medan de
yttersta skikten åt båda hållen över
huvud taget icke äro assimilerbara.
Sedan Bauer dessutom ägnat
småborgarna en kort granskning-
uppställer han som sin femte allmänna, för
alla de enskilda klasserna gällande
assimilationslag följande sats:
Minoriteter assimileras
•e n dast d å d e i n o m m
a-j o r i t e t e n finna en de m i f r
å-g a o ni k 1 a s s 1 ä g" e, y r k e
s-s t ä 11 n in g, k v a 1 i f i k a t i o n o c h
kultur likna n d e klass.
A s similation är alltid
sam-ni a n s m ä 11 n i n g m e d k 1 a s
s-ka mr äter.
Från regeln anger Bauer två föga
betydande undantag: småborgare,
som assimilera sig med sin kundkrets,
. samt arbetare i lönherrens eget
hushåll, som antaga hans nationalitet.
*
Den nationella assimilationen
framgår av samfärdseln mellan majoritet
o(d» minoritet. Alla samman
smältningens lagar kunna därför föras
tillbaka på denna översta lag : A111, s o m
f ö i- t ä t a r sa ni f ä r d s e 1 a
ir. e 11 a n m a j o r i t e t o c h ni i n o r
i-t et be f o r d r a r a s s i m i 1
a-ti o n e n ; allt som h i n d r a r d e n
förr a h i nd r a r ä v en de n
senare.
Alldeles skild från denna fredliga
sammansmältning är en annan ofta
med densamma förväxlad företeelse,
som vi kunna kalla
nationalitets-†vång (liationale NÖtigung).
En tysk fabrikant hotar den
tschec-kiska arbetaren : Om du icke
uppträder som tysk och skickar dina barn i
tysk skola, avskedar jag dig.
Tschec-kiska arbetare hota den tyske
köpmannen: Om du icke blir tscheck, får
du se dig om efter kundkretsen.
Sådant är nationalitetstvång. I andra
fall begagnar sig flertalet av
statsmakten för att tvinga mindretalet över
till den härskande nationen. Den
preussiska, ungerska, ryska staten
förklarar: Den som icke ansluter sig till
den härskande nationen uteslutes från
all offentlig anställning.
N a t i o n a 1 i t e t s t v å n g e t s f ö
r-u t s ä t t n i n g a r a r o h e 1 t
anar a ä n d e n n a t i o n e11d
assimilationens. Den senare
beror av samfärdselns täthet, det förra
av maktförhållandena. Den
tyske fabrikanten kan tvinga
tscheckiska arbetarbarn in i tyska
skolor, så länge arbetarna äro
oorganiserade: en stark fackförening gör
nationalitetstvånget omöjligt.
Där den. nationella assimilationens
förutsättningar föreligga försiggår
den oavbrutet med makten av en
naturprocess. Resultatet av
nationali-†etstvåiiget blir däremot ovisst även
om maktförhållandena tillåta det. Ty
oru jag tvingar en tscheckisk arbetare
att uppträda som tysk, så blir lian
icke tysk därför. Historien känner
många misslyckade ansträngningar i
den vägen, som Bauer här
èxemplifiö’-rar. De tvångsdöpta judarna blevo
icke kristna utan kryptojudar. Men
sedan nya ekonomiska förhållanden
bragt judar och kristna i intimare för
bindelse uträttade fredligt umgänge
på årtionden vad århundraden av
tvång icke förmått.
Nationalitet s t v å n g e t k a n p å skyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:45 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1912/0101.html
