Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TIDÉN
da assimilation, där dess b o
-t i n g e 1 s e r föreligga, men
b 1 i r r e s u 11 a 11 ö s t, om de felas.
Det är emellertid, som Bauer vidare
utvecklar, icke säkert, att tvånget
befrämjar assimilationen ens i förra
fallet. Det kan också bli ett kinder
för densamma, om tvånget väcker
nationalhat. Ju högre ett folk skattar
den personliga friheten, desto
kraftigare värjer det sig mot tvånget, desto
vildare lidelser framkallar det, desto
mer blir nationalitets tvånget
e 1.1 hinder för a ,s s i m i 1 a
-tionen.
Samhällets demokratisering,
klassernas org-anisering, de traditionslösa.
nationernas uppvaknande beröva
nationalitetstvånget varje resultat. De
förskjuta maktförhållandena så att
tvånget blir omöjligt, de stärka
frihetskänslan så att det blir ett direkt
hinder för sammansmältning.
Olika i sina beting*elser äro
nationalitetstvång’ och nationell
assimilation även olika till sin
klasskaraktär. Assimilationen är en
anslutning- till klasskamrater, tvånget
innebär en klass’ underkastelse under
ea annans vilja.
Socialdemokratin måste därför
bedöma nationalitets!vånge† på helt
annat sätt än den nationella,
assimilationen. Då kapitalisten vill göra våld
på arbetaren, måste vi ställa oss på
arbetarens sida. Om däremot
arbetaren i fredligt umgänge fredligt
anpassar sig till sina klasskamrater, om
språkmotsatserna försvinna och en
stads proletariat därigenom
sammanväxer till en enhet, så böra vi däråt
glädja oss. Mot tvånget måste vi
ekydda arbetaren; men det är icke
vår sak att inom ai-betarklassen
befästa de skiljemurar den fredliga
samfärdseln strävar att nedbryta. Ty vår
uppgift är icke att skilja arbetarna
utan att förena dem till starkast
möjliga enhet. Socialdemokratin
måste därför bekämpa
varje nationalitetstvång;
m e n d e n f å r icke störa
den nationella a s s i m i 1 a t i
c-n e n. Separatisterna förbise denna
skillnad mellan tvång och fredlig
assimilation. Men därmed förråda de, att
de icke äro internationella
socialdemokrater utan nationalister. För
nationalister är det blott fråga om
nationens framgång-, likgiltigt om
genom fredliga eller våldsamma medel.
Den internationelle socialdemokraten
värderar icke sociala företeelser efter
deras nationella verkan utan efter
deras klasskaraktär. Varje våld, som
herreklasser och deras statsmakt
begår mot proletaritet, bekämpar han.
Men han välkomnar allt som utan
tvång nedriver skiljemurar inom
proletariatet, allt som sammanknyter den
till en odelbar enhet.
■ Den nationella assimilationen är ett
medel för modern
klassbildning — alldeles sc-m nivelleringen av
dialekter och folkseder, som
utjämningen av provinsiella och
konfessionella motsatser inom en nation. Det
amerikanska proletariatet är ju
uppkommet genom sammansmältning av
trettio eller fler assimilerade nationer:
dess kanipduglig-het stode på spel, önl
var och en av dessa folksplittror skulle
bevara sin nationalitet. Kan nati>
nalitetstvånget ännu användas mot
proletariatet så vittnar det om dess
svaghet. Den nationella
assimilationen däremot sammansvetsar
proletariatet och är därför en källa till
kraft.
Uti slutorden till sin artikel
betonar Bauer starkt nödvändigheten att
uti nationalitetspolitiken strängt hålla
isär de fall, då assimilationen har
naturliga förutsättningar, samt de fall,
då dess betingelser icke föreligga. Han
indelar de nationella minoriteterna i
tre grupper: de assimilerbara, de icke
assimilerbara minoriteterna samt de
minoriteter, som. bestå av bägge
delarna. Politiskt kräva de olika
behandling. De för österrikiska
förhållanden tillskurna slutsatserna kunna
här utelämnas. x4v allmänt intresse
är blott den ledande synpunkten:
aldrig störa den fredliga assimilationen,
aldrig stödja nationalitetstvånget..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
