Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. WIGFORSS: PROGRESSIV OCH REAKTIONÄR RADIKALISM
107
liet, så att dess krafter ge oss största
möjliga skörd. Vårt mål är skönhet
och styrka för människorna och
deras verk, i en värld med öppna vägar
och frihet och fred från den ena
ändan till den andra. "Genom denna
mänskosläktets väldiga kropp går
för evigt en väsande förståelse, ett
allt innerligare broderskap. Såsom
kristna ha drömt om det nya
Jernsalem, så har också socialismen, i det
den blir allt mera behärskad, tålig,
förlåtande och beslutsam, vänt sitt
ansikte mot mänsklighetens världsstad."
Det är inte svårt att se, vad som för
Wells är det första i det
gemensamma arvet. "Min hjälte i detta
förvirrade drama, som kallas mänsklighetens
liv, är intelligensen; intelligensen
inspirerad av skaparlidelse." Det finns
i grunden ingen skillnad mellan
vetenskap och organisation. Ty vetenskap är
just den mänskliga strävan, som s
ö-k e r ordna den förvirrande
värld av fakta, som erfarenheten
bjuder oss, in i ett sammanhängande
och motsägelselöst system. Och den
vetenskapliga civilisationens,
socialismens, uppgift är att skaffa en
ordnad plan för samma
förvirrande vildmark a v
mänskliga strävanden.
Förnuft är av naturen organisation.
Men det ligger också i vetenskapens
väsen, att den kräver öppenhet,
bekämpar isolering. Det är en
betingelse för dess utveckling, att den
enskilde inte behåller resultaten för sig
själv utan låter andra ta del av dem
öeh bruka dem för sina egna syften.
Den vetenskapliga forskningen är en
seger över den låga instinkt, som gör
mänskan hemlighetsfull, som kommer
henne att behålla kunskapen för
sig själv och slugt bruka den till sin
egen fördel. För den verklige
vetenskapsmannen är detta ett brott. För
den vetenskaplige läkaren är var och
en som brukar hemliga medel en
kvacksalvare.
Här se vi sambandet mellan den
vetenskapliga tankegången och en
annan, som ständigt kommer med i alla
Wells’ formuleringar av sin
grundläggande idé. Mänskorna måste förstå
varandra, öppna sig för ömsesidigt
genomträngande, om organisation skall
vara möjlig. Och gemenskapen i
uppgifter måste skapa känsla av
gemensamhet, solidaritet, broderlighet.
Men denna idé om mänsklighetens
samhörighet leder oss också fram till
det innersta i Wells’ moraliska och
religiösa tro. Även i sin egen själ
finner mänskan ett kaos. Hon är en
virvel av olika drifter, höga och låga.
grova och förfinade, "onda" och
"goda". Vi ha våra sinnliga drifter
av olika slag, vi ha nyfikenhet och
kunskapsbegär, vi ha sociala känslor,
fåfänga och stolthet, vi ha
självhävdelse och självuppgivelse, egoism och
altruism. Och alla våra instinkter
ligga mer eller mindre i strid med
varandra, alla innebära de lockelser till
övermått. Den ena ytterligheten
föder den andra.
"Även till den av naturen mest
harmoniske kominer missräkningen,
ångern, tomheten; och för de flesta
av-oss, som äro illa avvägda, blir det
elände och förtvivlan. Nästan alla
önska vi något, som håller oss samman,
som kan ta makten i denna virvlande
förvirring, som kan rädda oss från det’
mörka eländet i sårad eller
tillintetgjord stolthet, i hämmade
önskningar, i meningslösa mål." Och många
av oss önska en aktiv fred, inte ett
lugn, som är de döda lidelsernas.
Nu förefaller det Wells, som om vad
religionen i alla tider gjort för
mänskan, just vore att tillhandahålla ett
motiv, som har styrka nog att
åstadkomma detta enande, harmoniserande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
