Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR VENNERSTROM; SVENSKA UTOPISTER 113
losofiskt och socialreformatoriskt
innehåll. Alla de samhällsreformer, för
vilka Rådberg i dessa skrifter
kämpar, bäras upp av hans sanna
humanistiska tankegång. En bättre
kvinno-bildning, en friare, efter barnens
läggning lämpad uppfostran, en
fullständig tryck- och yttrandefrihet, en på
fria val och enkammarsystem grundad
nationalrepresentation, avskaffande av
dödsstraffen, om vilka yttras: "De äro
en fläck, en vanära på samhället, de
äro orättvisa och barbariska, de äro
ändamålslösa" — överallt spåras den
bottenärlige demokraten och
humanisten hos Rådberg. De flesta av
arbetena äro visserligen skäligen
obetydliga och fragmentariska, men trenne:
Försök till kristliga p r
e-d i k n in gar i ti d e n s a n d a, 1831,
Försök till populär f r a
m-ställning av K v i s t u s p a n t
e-i s m e n, 1832, och P r i e d 1 a n d,
1839, äro synnerligen belysande för de
religiöst-kommunistiska idéer. som
bilda grundstommen i hans
tankesystem och verksamhet och göra honom
till en av den utopiska socialismens
mest originella och självständiga
representanter i vårt land.
Rådberg tillhör den
utopiskt-socia-listiska avart, som brukar kallas för
k ri s 11 i g a socialister. Det är
högst modernt på denna tid, icke bara
utomlands utan även hemma i Sverge,
att bekänna sig till den kristliga
socialismen. Så gott som samtliga Sverges
utopister och socialistiska föregångare,
alltifrån Rådberg till Herman Quiding,
räkna sig själva till den gruppen.
Alla knyta de, medvetet eller
omedvetet, an vid. de av Saint-Simon i slutet
av hans levnad formulerade
religiöst-romantiska svärmerier, som sedan
närmare under 1830-talet utvecklas av
mästarens hängivne lärjunge Buchez.
Saint-Simon lever ju under den
franska romantikens dagar. Det ligger
därför nära till hands för honom att
jämsides med den ekonomiska anlägga
en religiös och moralisk synpunkt, på
samhällsföreteelserna. Den
fruktansvärda fattigdomen och de fattigaste
klassernas utplundring till förmån för
det rikare fåtalet blir följden av
ur-kristendomens förfall och
bortglömmandet av dess broderskaps- och
kärleksläror och kommunistiska
hushållsordning. Den ortodoxa
dogmreligionens avskaffande och den urkristna
kärleksreligionens äteruppståndelse
blir också det enda medlet till
utplånande av den gamla konflikten mellan
materia och ande, kropp och själ, och
till skapande av social rättvisa,
andlig och materiell frihet åt de fattiga
och förtryckta folklagren, när de
förmögna och maktägande, genomträngda
av den kristliga broderskaps- och
kärlekskänslan, godvilligt dela med av sin
makt och rikedom åt sina bröder. Det
är just denna religiöst-svärmiska sida
av Saint-Simons samhällskritiska och
samhällsreformatoriska författarskap,
som mest tilltalar Rådbergs känsliga
och religiösa, läggning. Han har
mycket svagt ekonomiskt och mycket
starkt religiöst sinne. Han har
därför icke något fast grepp på den
spirande industriella utvecklingens
revolutionerande betydelse och i sin
samhällskritik når han icke fram till
insikt om den ekonomiska
samhällsgrundens avgörande inflytande på den
andliga, politiska och sociala
överbyggnaden. Klasskampens faktum och
nödvändighet står han främmande för,
fastän han alltid med skärpa
understryker Saint-Simons ord om den
oförsonliga intressekonflikten mellan
Tiden n:r 4, 1912
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
