Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
TIDEN
"lättingarna" och "de industriella",
mellan lättjan och lyxen å ena sidan
och fliten och nöden å den andra.
Han är därför ifråga om taktiken en
typisk reformist och utopist, som i
enlighet med sina ord: "En
genomgripande samhällsförädling . måste börja
uppifrån" icke vädjar till de
förtryckta massornas sammanslutning och egen
kraft utan sätter all lit till de
maktägande klassernas sakta genomsyrande
med kristlig moral. Och trogen sin
åskådning, att den sociala omdaningen
måste föregås eller åtföljas av en
tankens och samvetets revolution, grundar
han sitt märkliga utopiska
lyckosamhälle, som han med sin fantasi skapar,
mera på reformerad moral än
reformerad ekonomi.
Det är alldeles orätt att tro Rådberg
i denna sin utopistiska tankegång
endast vara en efterföljare till
Saint-Simon och hans lärjungar. Påverkan
från saint-simonismen är det
sekundära, Rådbergs egen befryndade
läggning är det primära. Redan långt
innan Rådberg veterligen rönt
inflytande från Saint Simons idéer, återfinner
man hos honom samma
kristligt-socia-listiska grundsyn på
samhällsproblemen. Alltifrån sin första ungdom har
han — som en hans biograf riktigt
anmärker — med värme påyrkat "de
administrativa, legislativa,
statsekono-miska m. m. grundsatsernas fullt
medvetna beroende av kristendomens anda,
därför även människovärdets, d. ä.
den kristligt-politiska frihetens
fullkomliga erkännande i statsförfattning,
representation, lagstiftning, tryck- och
näringsfrihet". Hans arbete:
"Staten som
uppfostringsanstalt" 1823 innehåller redan det.en
del frön till senare saint-simonistisk
åskådning. Det utbildar sig oförmärkt,
säger Rådberg, en kraft "till de
härligaste skapelser i finans- och
statsekonomi, till de härligaste politiska och
konstitutionella former. Denna kraft
är den till fullkomlig renhet och själv-
ständighet upplyftade kristendomen."
I "Litterärt tema med
variationer" 1830, innehållande aforismer
skrivna under de föregående åren,
fastslår han satsen ■ ’ ’Sådan en
människas verkliga religion är, sådan är
hennes verkliga politik", och
utvecklar, att den som tänker sig vårt förnuft
som en avspegling av det gudomliga
förnuftet, ovillkorligen måste hylla
likhet i människovärde, rättigheter,
friheter o. s. v. Från moralisk och
religiös synpunkt utdömer han
aristokratins välde såsom innefattande de
mångfaldigaste källor till klassförtryck,
emedan aristokraternas religiösa och
moraliska företräde framför mängden
icke kan påvisas, och upphöjer
demokratin, emedan den i sin egen
självuppfostran till en bättre moral har sitt
eget korrektiv. Ur moralisk synpunkt
utdömer han vidare arbetets
utsugning och påyrkar sociallagstiftning till
dess skydd. Var och en, som utan
uppehåll arbetar hela dagen, är en slav,
säger han. "Ett sådant gränslöst
arbete kunde ej vara skaparens mening
och ligger ej betingat i
människonaturen. Det är lika omoraliskt och
irre-ligiöst till sin grund som lättjan. Den
arbetande klassen, såväl som de
övriga, borde således i kraft av naturens,
mänsklighetens och religionens
fordringar genom själva lagstiftningen
kunna ovillkorligen påräkna någon del
av dagen såsom fri från arbete — och
i sanning, varken arbetet själv eller
samhället skulle i längden därpå
förlora." Här fastslår han också för
första gången det påstående: "Folkets
röst är Guds röst", som han sedan
framförallt under sina religiösa
motståndares skummande förbittring
ständigt upprepar och som han säger vara
ett motto och en fana för hela hans
levnad och verksamhet. Ja, guds vilja
gör sig gällande till och med genom
revolutionerna, till den slutsatsen
kommer i detta arbete — liksom senare i
tal och skrift — Rådberg, fastän
reformist, efter en intresserad
behandling av frågan om revolutionens
berättigande.
I allmänhet är väl all statsåsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
