Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krisen inom tyska katolicismen.
För TIDEN av WILHELM JANSSON, Berlin.
Under det sista århundradet ha
förhållandena inom den tyska
katolicismen alltmera tillspetsat sig, och
riksdagsvalen 1912 synas tydligen redan
nu fört till utbrott av en kris, som
kännare av förhållandena för länge
sedan förespått. På grund av den
oerhörda betydelse katolicismen spelar i
tysk politik torde en närmare
framställning i denna fråga vara
välkommen för utlandspolitiskt intresserade
svenska läsare.
Den tyska katolicismen omfattar
ungefär ’/a av rikets befolkning.
Såsom politiskt parti uppträder den ända
sedan 1852, då i den preussiska
lantdagens andra kammare den s. k.
katolska fraktionen bildades av 63
katolska lantdagsmän under ledning av två
bröder Reichensperger. Motsatserna
voro redan då stora. Utom småborgare
och bönder tillhörde en del högadliga
representanter fraktionen. Liherala
och reaktionära element förenades här
med religiösa band. Att den grunden
måste vara rätt lös för ett politiskt
parti behöver icke särskilt betonas i en
socialistisk skrift. Varje annan kyrka
än den katolska skulle också ha
misslyckats från början, därom kan
knappast finnas tvivel. Stöckers försök att
30 år senare på liknande sätt samman-
smida de protestantiska klerikalerna
slogo ju också fel.
Men den katolska kyrkan är
någonting helt annat än den
evangeliskt-lutherska. Den senare är otvetydigt en
de härskande klassernas inrättning i
alla länder, medan katolska kyrkan i
sin organisation är starkt demokratisk.
Icke så att den katolska hierarkin
är något demokratiskt
dygdemönster, men den rekryterar sig ur alla
befolkningsklasser, statarpojken såväl
som furstesonen har samma
möjligheter att inträda i hierarkin och klättra
upp till dess högsta toppar. I den
protestantiska kyrkan däremot är
faderns penningpung grundvalen också
för sonens teologiska studier och
fortkomst. Det är givet, att en kyrka,
vars prästmaterial tages ur alla
befolkningslager, har helt andra fasta
rötter ute i massorna. Det moraliskt
brutala, men ur kyrkligt intresse
betydelsefulla äktenskapsförbudet
bidrager även det utmärkt till kyrkans
fasthet. Därigenom undanryckes
prästen familjelivet med dess egoistiska
intressen och hela hans liv gäller
kyrkan. Den kyrkliga organisationen är
alltigenom väl uppbyggd och har alla
förutsättningar att sammanhålla
massorna, vilkas disciplin är mönstergill
Tiden, n:r 5, 1912
0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
