Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
TIDÉN
militärbudgeternas stöd, allt till den
heliga kyrkans ära. Men detta huvud
med de dubbla tungorna och de två
ansiktena hotas långsamt av
giljotinen.
Ju mera centern blev
regringspoli-tikens bärare, desto mera måste det
ytterligt täcka över sin rena katolicism.
Denna är förhatlig för det stora
flertalet väljare i riket. Partiet lade sig av
mandatskäl till med en
interkonfessio-nell prägel, för att undgå den
förhärskande antipatin mot det rent
katolska. F. n. tillhör en protestant
riksdagsfraktionen t. o. m. Av särskild
betydelse blev den interkonfessionella
manteln, när man för att motarbeta
de socialistiska fackorganisationerna
från centerns sida under 1890-talet
började starta kristliga
fackorganisationer. Ursprungligen rent katolska
måste dessa, för att i sitt moderland
Rhenland-Westfalen hålla sin position,
försöka sig på att också organisera
protestantiskt religiöst sinnade
arbetare. Stora massor av de hit
invandrade arbetarna tillhöra den
evangeliska konfessionen, och för att få
samarbeta med dessa blevo de
kristliga fackförbunden
interkonfessionella.
Bärare av den katolska
interkon-fessionaliteten äro dessa kristliga
fackorganisationer samt den politiska
centrumsorganisationen, Katolska
folkföreningen, med säte i
Miinchen-Glacl-bach. I pressen representerar i första
rummet Kölnische Volkszeitung denna
riktning. Och i det kyrkliga lägret
är det ärkebiskopen i Köln, som
välsignar den katolska
interkonfessionali-teten.
Men interkonfessionaliteten stöter
nu på ett allt skarpare motstånd hos
de katolska ortodoxerna. Ortodoxin
vill alls icke vara med om en
taktik, som förr eller senare
måste föra till massavfall från
katolicismen. De ortodoxa
klerikalerna fordra därför, att
katolicismens anhängare i allt vad de göra
i livet skola rätta sig efter kyrkans
bud. De motarbeta därför efter
förmåga partiets interkonfessionalitet
samt framför allt de kristliga
faekor-ganisationerna, i vilka de se bärarna
av denna idé. Inom de katolska
arbetareföreningarna har bildats
fackavdelningar, som under den kyrkliga
ledningen skola tillfredsställa
medlemmarnas fackliga önskemål och göra de
kristliga fackorganisationerna
överflödiga. Under furstebiskopens i Breslau
och andra högra prelaters skydd
arbeta dessa ortodoxer för ett påvligt
förbud av de kristliga
fackorganisationerna och de ha alla utsikter att
slutligen lyckas. De senaste
riksdagsvalen ha bringat vatten på ortodoxins
kvarn.
Ortodoxin stöder sig närmast på
följande motiv: den
interkonfessionella rörelsen har icke kunnat
förhindra, att den socialdemokratiska
rörelsen såväl fackligt som politiskt allt
mera intränger inom katolicismens
landamären. I stället hämtar den
kristliga fackföreningsrörelsen en stor
del av sina argument från
socialdemokraterna, är i agitationen lika radikal
som dessa och använder strejkvapnet
på samma sätt. Ortodoxin däremot
förkastar strejken såsom okristlig och
varande i motsats till katolska
kyrkans fredsbud. De kristliga
fackorganisationerna bli därföre allt mera
en rekrytskola för socialdemokratin,
klasslidelserna väckas och slutligen
övergå arbetarna till socialismen.
Påvens, bannstråle måste därföre snarast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
