Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
TIDEN
inledande beskrivning följande
lydelse :
"Den nationalekonomiska inkomsten ur
lantbruket (innefattande företagarens
kapitalränta, företagarefamiljens löneanspråk,
de ’ anställdas natural- oeli penninglöner,
skuldräntor och skatter, visar sig utgöra i
olika driftklasser pr hektar kulturmark med
skog:
3— 5 hektar .. 619,25 francs pr hektar.
5—10 " .. 527,85 "
10—15 " . . 432,70 ’’
15—30 " .. 414,25 "
30—70 " .. 355,65 " "
Detta är allt. Några fler
upplysningar meddelas icke, ehuru de
säkerligen hade stått att hämta i den
ifrågavarande publikationen. Nu är det ju
emellertid tydligt, att så länge man
är i saknad av alla ytterligare
uppgifter, så kan ur de anförda siffrorna platt
inga slutsatser dragas med hänsyn till
smådriftens eller den något större
driftens inbördes företräden. För detta
ändamål måste man naturligtvis
framför allt veta, hur skötselns
intensitet, d. v. s. mängden av
använt arbete och kapital pr hektar i
båda fallen ställt sig. Att man
genom nedläggande av ett ytterst
intensivt arbete på jordens (och utsädets)
behandling, stora mängder av
konstgödsel eller annan köpt gödsel o. s. v.
kan åstadkomma dubbelt, ja,
flerdub-belt så stor avkastning på en given
jordareal som vid ett vanligt,
extensivt jordbruk, innebär ju i och för sig
ingenting nytt eller överraskande, men
skall detta betyda en fördel i
nationalekonomiskt hänseende, så måste det
också kunna visas, att man i förra
fallet pr enhet kapital och arbete, eller
låtom oss för enkelhetens skull säga
pr enhet arbete (ty även
kapitalanvändningen upplöser sig ju till
sist i förberedande arbeten o. dyl.)
erhåller åtminstone tillnärmelsevis lika
stor avkastning som i det senare.
Skulle åter småbrukaren för att
åvägabringa denna dubbla avkastning få
nedlägga, låt oss säga tre gånger så
mycket arbete pr hektar som ägaren
av det större jordbruket — inbegripet
dennes hjälparbetare, om han
använder sådana — så bleve ju den förres
arbete vida sämre, 33 % sämre, avlönat
än de sistnämndas i genomsnitt, och
hans ekonomiska ställning kanhända
ytterst bekymmersam, alltunder det
hans tegar skenbart prunkade med
långt rikare skördar. Men detta är
väl ingenting att glädjas åt, eftersom
det ju dock är människornas
välgång och icke — tunnlandens, som
det gäller att befordra.
Nu framgår det i själva verket av
Laurs siffror, att det just förhåller sig
på nämnda sätt; hans undersökningar
kunna därför sägas på det mest
ekla-tanta sätt bevisa raka motsatsen
till, vad notisförfattaren velat läsa
däri, nämligen den stora och
medelstora driftens ekonomiska
överlägsenhet i detta avseende över den lilla
driften eller dvärgbruket.
Visserligen har jag ännu ej sett den
åberopade årgången av Laurs
publikation, men det däri förekommande
materialet skiljer sig nog icke
väsentligt från de siffror, han för några år
sedan meddelade i Thiinen-archiv, och
som han själv sammanfattar i
följande ord: "Den nationalekonomiska
inkomsten pr arbetsdag stiger med
driftens omfång, arbetsbesparingen
verkar starkare än avtagandet av den
nationalekonomiska inkomsten pr
ytenhet . . . Stordriften underhåller
(relativt) färre människor, men dessas
arbetsinkomst pr dag ... är högre än
i smådriften. I storbondedriften
framkommer utöver arbetslönerna en
dubbelt så hög ränta pr arbetsdag som
i de medelstora och små
besittningarna. Det mänskliga arbetet
är produktivare i
stordriften (än i den lilla driften) ..."
Sistnämnda förhållande, att den
större driften utöver de oundgängliga
arbetskostnaderna framalstrar ett vida
större överskott än den lilla, vinner
bekräftelse av en annan av samma
författares undersökningar (1907).
varav framgår, att nettoavkastningen
pr hektar var i det närmaste alldeles
lika stor (nämligen e :a 140 francs) i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
