Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT WICKSELL: SMÅBRUKARE ELLER SMÅBÖNDER? 135
de stora och de små bruken och alltså
i sin helhet proportionell med driftens
storlek. Men det är ju denna
nettoavkastning som för individen
betingar övergången från det nakna
livsuppehället till ett om ock
anspråkslöst välstånd och på samma gång
medför, att jordbruket lika väl som all
annan produktion blir i stånd att lämna
sin behöriga andel till fyllande av det
allmännas utgifter, vilka ju icke få
försummas och eftersättas, om ej hela
samhället skall nedsjunka i okultur.
Notisförfattaren framhåller vidare
■och med rätta, att det skulle vara av
största vikt för oss, om en liknande
statistik kunde vinnas från vårt eget
land, och han pekar på det material
för en sådan statistik, som delvis
föreligger från de bekanta
småbrukspre-mieringarna, vilka sedan 1902 äga rum
;genom hushållningssällskapens
försorg och med understöd av statsmedel.
Detta leder tanken till en för ej länge
sedan utkommen svensk bok, som låtit
Tätt mycket tala om sig, med titeln:
"De 5 2 pristagarna 1911 vid
tävlan mellan välskötta mindre
jordbruk, anordnad i samband med 21 :a
allmänna svenska lantbruksmötet i
•Örebro." I denna tävlan, som
bekostades av den bekante, numera avlidne
jordbruksmecenaten Moritz Prænkel i
Oötebörg, fingo endast sådana
småbruk deltaga, som under de närmast
föregående åren av
hushållningssällskapens premieringsnämnder
tillerkänts första eller andra pris. Det är
sålunda i alla avseenden en elit av vår
svenska småbrukarestam, som här
presenteras för läsaren, och den lilla
boken gör med sina kortfattade, men
innehållsrika beskrivningar, sina talrika
fotografiska vyer och porträtt ett
mycket tilltalande intryck. Olyckligtvis
saknas alltför mycket det, som skulle
!ha gjort denna sammanställning ekono-
miskt värdefull i högre mening,
nämligen noggranna uppgifter om de
ifrågavarande lanthushållens utgifter och
inkomster. Knappt i ett enda fall ha
räkenskaperna förts i sådan form, att
en otvetydig slutsats rörande
vederbörande jordbruks ekonomiska ställning
därur kan vinnas. Icke dess mindre är
en jämförelse dem emellan ganska
upplysande och intressant. Jag har
särskilt fäst mig vid två av
omnämnda jordbruk, vilka på visst sätt bilda
tvenne yttersta typer, den ena för en
form av småbruk eller smågårdar,
vilken man på allt sätt borde tillönska
vårt lands jordbrukande befolkning,
den andra åter för en sådan, som man
enligt min uppfattning lika kraftigt
borde be milda makter bevara oss
ifrån.
Det ena fallet gäller hr Nils
Mårtenssons egendom Karlsfält pr Stora
Herrestad. Denna lilla gård
avsöndrades, enligt de meddelade
upplysningarna, för c:a 12 år sedan från Stora
Herrestads egendom i Malmöhus län,
och samtidigt uppfördes de ännu
befintliga, synnerligen ändamålsenliga
byggnaderna därå. Hr Mårtensson, som
till en början hade skött gården för
annan persons räkning,. övertog den
själv från och med 1903. Arealen
utgör 9 ½ hektar odlad jord, till största
delen godartad lermylla — någon
annan jord finnes icke — ; priset var, med
inventarier, 24,000 kr., och köpet
skedde huvudsakligen på kredit, i det M :s
hela kapital utgjorde 3,000 kr., som
han inbesparat på sina löner som
dräng, och 500 kr., som han erhöll med
hustrun. På de åtta år, som
räkenskaperna omfatta, hade uppstått en
nettovinst av ej mindre än c :a 10,500 kr.,
varav över 8,000 kr. använts till
amortering av skulden, som alltså minskats
från 20,500 kr. till något över 12,000
kr., och resten innestod på bank eller
hade utbetalts såsom premier för
livförsäkring m. m. De meddelade
räkenskaperna, vilka dock icke omfatta, vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
