Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
T/DEN
familjen — man, hustru och tre barn
— tillgodogjort sig in natura av
gårdens produkter, ha för åren 1908—10
följande utseende:
Inkomster:
(Ören uteslutna.)
1908 1909 1910
Kr. Kr. Kr.
Spannmål ............ 1,256 1,032 751
Sockerbetor .......... 1,733 2,299 2,662
Koladugården ........ 2,329 1,733 1,696
Svinen................. 638 1,097 1,274
Hönsen .............. 401 346 228
Diverse .............. 8 31 7
Summa kronor 6,365 6,538 6,617
Utgifter:
(Ören uteslutna.)
1908 1909 1910
Kr. Kr. Kr.
Arbetslöner .......... 292 484 503
Konstgödsel och torvströ 282 378 422
Kraftfoder ock
skummjölk .............. 2,000 2,108 2,012
Fodermedel ............ — 242 —
Kreatur .............. 547 220 275
Utsäde ................ 126 66 93
Skatter och försäkringar 236 312 406
Diverse .............. 353 341 209
Hushållet.............. 540 650 615
Ränta, amortering och
vinst ................ 1,990 1,737 2,081
Summa kronor 6,365 6,538 6,617
I medeltal pr år skall vinsten ha
utgjort omkring 1,300 kr., oberäknat
någon ökning i själva egendomens
värde. Men härtill torde böra läggas
det årliga beloppet av räntor på
skulden, vilket, då skulden under
tiden genom amortering minskats från
20,500 till 12,250 kr., måhända kan
sättas till ett medeltal av c:a 5/,„0 X
16,000 kr. == 800 kr. pr år; och
slutligen skatter, vilkas belopp icke
närmare specificerats, men väl torde ha
utgjort cirka 200 kr. i årligt medeltal;
då alltså det överskott över
familjens egna levnadskostnader, som
denna gård producerat, skulle uppgå till
ej mindre än omkring 2, 3 0 0 kr. pr
å r. Detta i sanning lysande resultat
har uppnåtts huvudsakligen genom en
enda familjs arbete. Den främmande
arbetskraften (antagligen mest hjälp
vid rensning och upptagning av
betor) motsvarar i genomsnitt icke fullt
e n vuxen person, då ju de utbetalade
arbetslönerna under de sista tre åren
växlat mellan c:a 300 och 500 kr.
Nu är det visserligen sant, att detta
resultat delvis vunnits under särskilda,
privatekonomiskt gynnsamma
förhållanden, som ingalunda kunna anses
typiska för hela landet. De betydande
utgifterna för kraftfoder och
skummjölk visar, att vi delvis ha att göra
med ett fall av ladugårds industri,
som icke uteslutande baserats på det
egna jordbrukets alster. Härtill
kommer den stora omfattningen av
soe-kerbets odling, som under senare
åren enligt uppgift lämnat en
avkastning av intill 100,000 kg. betor pr år.
Då den svenska betodlaren enligt d:r
Lembkes uträkningar på grund av det
höga tullskyddet, intill på sista tid
erhållit j>r kg. socker i betan e:aá¾
öre m e r än exempelvis hans tyska
yrkesbroder, så skulle ensamt detta
lilla jordbruk från den
sockerkonsu-merande allmänhetens sida ha åtnjutit
en subvention av allraminst 500 kr. pr
år. Å andra sidan får man icke heller
glömma, att denna extra fördel
delvis-torde ha varit "eskompterad", som
man säger, d. v. s. tagen i beräkning
vid gårdens köp och försäljning;
funnes ej den höga skyddstullen på
socker, så skulle en till betodling tjänlig
jord icke betinga högre pris än
vanlig god åkerjord, vilket däremot
nu säkerligen är fallet.
Privatekonomiskt sett skulle alltså hr
Mårtensson antagligen ha gjort en
ungefär lika god affär, om
sockertullen icke funnits till; men ur
nationalekonomisk synpunkt måste man
draga bort dessa 500 kr. från
bruttoavkastningen, om man vill veta, vilket
bidrag till hela landets ekonomi
jordbruket i fråga lämnat. Icke dess
mindre blir resultatet mycket gynnsamt:
ett gott eller t. o. m. rikligt underhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
