Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLFTES: JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL 141
mark under givna-
samhällsförhållanden erhåller i sin egenskap av
ägare till jordstycket. Om
han själv brukar sin jord och
nedlägger ett mer eller mindre rationellt och
intensivt arbete därpå samt åtnjuter
en motsvarande inkomst, är detta en
sak för sig. Men om en jordägare
genom bortarrenderandet av sin j o r cl
(icke byggnader, redskap m. m.)
erhåller ett årligt arrende på t. ex.
5,000 kronor, så är detta jordränta.
Och om en bebyggd tomt äges av
annan person än husägaren, och denne
senare betalar 5,000 kronor årligen till
tomtägaren för tomten, så är detta
jordränta. I de fall, där ägaren icke
uträttar något annat än "ägandets
funktion", framträder alltså
jordräntan i ett noga fixerat belopp. I andra
fall, såsom då, en jordägare tillika är
jord brukare och ledare av arbetet
på sin egendom, är det svårare att
säga, vilken andel av hans inkomst är
jordränta. Man kan naturligtvis
beräkna den tillnärmelsevis med stöd av
gängse jordpriser, men att uppge den
precis är omöjligt, alldenstund den
faktiska jordränta, som yppar sig i
handel och vandel och vilken det här
är fråga om, är beroende av en mängd
olika faktorer och ständigt växlar i
någon grad.
Varpå beror då jordräntans storlek,
d. v. s. den inkomst jordägaren kan
erhålla genom sitt jordstycke under
givna förhållanden? Ovan ha vi sett,
att ett jordstyckes värde
sammanhänger med fyra olika grupper av
faktorer. Ett jordstycke har värde i den
mån, som det kan tillfredsställa ett
samhälleligt behov. En areal
åkerjords värde härrör ur den mängd
spannmål, kött m. m., som under givna
betingelser därpå kan produceras. En
tomts värde härleder sig ur dess
egenskap att kunna bilda underlag för
t. ex. en byggnad, vilken tjänstgör
såsom bostad eller fyller något annat
behov. Det är tydligt, att
jordräntans höjd först och främst beror på
samma faktorer som jordvärdet såsom
sådant.* Att dock även andra
förhållanden spela in, skola vi se i det
följande.
Först ha vi då jordgrundens
naturliga beskaffenhet. Den bättre jorden
ger under för övrigt lika betingelser
större avkastning än den sämre
jorden. Det är tydligen av stor vikt,
huruvida ett jordstycke av naturen
består utav god lermylla eller dålig
sandmark, om det har god naturlig
bevattning eller titt och ofta hemsökes av
skadliga översvämningar. Jordens rent
kemiska och fysiska egenskaper
bestämma tydligt jordräntans höjd i
första hand. Denna sida av saken ha
Ricardo och den klassiska liberala
skolan noga utrett. Även vad en tomt
angår, är det tydligen icke likgiltigt,
om den utgöres av fast och säker mark
eller sumpig, hopsjunkbar och otrygg
sådan. Dessa jordens naturliga
egenskaper måste spela in vid varje
arrende och varje köp. Här ha vi att
göra med jordräntans
naturliga faktor.
Vidare komma vi till frågan om den
förbättrade beskaffenhet ett
jordstycke erhåller genom mänskligt ar-
* Här skiljes på jordvärde och jordpris.
Med jordvärde menas i detta
samman-¾ang ett stycke marks verkliga värde
för samhället, beroende på dess grad av
lämplighet för produktion, bebyggande o.
s. v. med hänsyn till samhällets behov.
Jordpriset är den för jorden gällande
ponningvalutan, som yttrar sig i handel och
vandel och influeras bl, a. av spekulation,
jobberi m. m. Jordvärdet är alltså ett
samhälleligt värde, jordpriset är ett i viss
mening privat värde och kan ofta i
samhällelig mening vara ett negativt värde
(förorsaka samhällelig förlust). Jordräntan
svarar mot jordpriset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
