Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: AMERIKANSK SOCIALISM 147
och ämbetsmän i 33 stater och 160
kommuner och valdistrikt, i vilken
siffra dock även ingår ett mindre
antal, då ännu ej utlupna mandat från
föregående år. Skulle man vidare
medräkna de 99 osäkra och oklara
fallen i fråga om tjänstebefattningar och
de 28 likaledes dunkla mandaten i
fråga. om kommunala representanter,
stiga resp. siffror till 534 och 188.
Ett karaktäristiskt drag för de
mandat, som tillfallit socialistiska
kandidater, är att de i vikt och rang ligga på
andra eller tredje linjen. I Förenta
staternas kongress
(Washington-parlamentet) sitter blott en socialistisk
representant, i olika staters legislaturer
16, medan antalet socialistiska
borgmästare ("mayors") uppgår till 28.
Till lägre befattningar valdes våren
1911 312 socialister med följande
mandatfördelning : 3 ’ ’city
commissioners", 167 "aldermen, councilers och
trustees", vidare 15 "assessors", 62
skolrådsledamöter och slutligen 65
uppdragshavare inom rättsväsen och
ordningsmakt. Skatte- och
skolväsendet har denna nya, praktiskt
ingripande och arbetande socialism haft till
ögonmärke och detta på grund av
omedelbara behov som närliggande
skäl. Så t. ex. är det i republikens
stater och kommuner en fråga av
synnerlig vikt att framtvinga upptaxering
av ej uppgiven egendom, och sedan
socialister fått fotfäste inom
taxeringsmyndigheterna, har man också lyckats
pressa fram betydande inkomstbelopp.
Där nämnes ett fall, då den
beskattningsbara inkomsten pressades upp
från 60,000 till 500,000 dollars.
Dollarlandets stora, koncentrerade
kapital döljas undan tack vare
storkapitalisternas inflytande på valen
förmedelst de penningsummor, de försträcka
de två stora borgerliga partiernas
agitation. Nu är det ju rätt märkligt att
behovet av självständiga och hederliga
män vid inkomsttaxeringen blivit så
starkt, att det redan kan konstateras,
att en socialdemokratisk taxeringsman
alltid kommer att stanna kvar på
sin post. En socialdemokratisk
kandidatur har således ett starkt mora-
liskt ryggstöd, om det mer och mer
går in i valmannens medvetande, vare
sig denne är arbetare eller småborgare,
att en "klasskampsman" alltid är en
pålitlig och hederlig karl.
Hur kommer det sig emellertid, att
denna moraliska opposition under
socialistiskt fältrop begynner och har
sitt högkvarter i den s. k.
"Mellanvästern ’’ ("Middle-West-staterna’’) ?
Kommunalsvineri, val- och
ämbetsman-nakorruption, xinderslev, otillbörligt
gynnande av kapitalistintressen —
dylikt förekommer ju snart sagt överallt
i broder Jona thans "Union". Varför
reser sig hedern först och kraftigast
och i intim förening med
proletärisk-socialistisk stämning och tankegång
just i dessa trakter? Wisconsin t. ex.
ställer 22 proc. av samtliga
socialistiska tjänstemandat. Tio kring
Wisconsin grupperade stater ställa 70 procent.
I andra rummet kommer California
långt bort i yttersta västern. Såsom
vi längre fram skola se, pekar förf.
på dels ekonomiska, dels
etnografiska orsaker, vilka senare ju ytterst
sällan beaktas i socialistiska analyser,
men som påtagligen i Usonas väldiga
folkkittel ligga klarare på ytan,
därför att vissa ras- och
nationsanhopningar i fråga om val av lokal bestämts
av nationella egenskaper, nationell
läggning, av viss förutbestämd
dragning till vissa terränger, miljöer och
sysselsättningar — innan ännu en
fullständig assimilation ägt rum. Men
som sagt — därom längre fram.
Ett annat intressant faktum är att
de socialistiska mandatärernas
huvudmassa icke är att finna i de stora
städerna, utan i småstäderna och på
landsbygden — varvid dock är att
märka, att småstäderna äro
genomgående industriella — d. v. s. bruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
