Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
TIDEN
Av stort värde äro då de ingående
studier i ämnet, som från och med år
1910 publicerats av professorn vid
Chicagouniversitetet Robert F. Hoxie
i tvenne häften särtryck ur
publikationen "The Journal of
Politi-cal Econom y".
Hans första essay bär titeln "The
rising Tide of socialism"
("Socialismens stigande flodvåg"). Stigningen
börjar med våren 1910, då "Amerikas
socialistiska parti" ("Socialist party
of America") vann sin första
anmärkningsvärda politiska seger. Ett år
senare fullföljdes framgången, i det
socialistiska mandat erövrades i 33
stater och omkring 200 kommuner.
Inalles valdes då 500 socialistiska
representanter till ämbets- och tjänstemän, till
medlemmar av statslegislaturer och
kommunalråd. "I en period av relativ
jämnvikt och lugn i industri och
politik" har denna framryckning ägt
rum. Ur flere synpunkter är det av
vikt att påpeka denna omständighet.
Sålunda förrycker — enligt förf :s
mening — ett presidentvalår, då de två
stora borgerliga partierna,
republikaner och demokrater, uppbjuda alla den
politiska suggestionens medel, bilden
av de verkliga meningarnas riktning
oeh utbredning. Ett industriellt ojämnt
och oroligt år åter påverkar
röstgiv-ningen vid valurnorna med tillfälliga
och övergående agenser — antingen
depression i sinnena eller revoltartad
opposition. I ett presidentvalår råder
mindre lugn och besinning — medan
motsatsen borde vara fallet just då ur
synpunkten av valets betydelse för
samhällets bästa. Medan
partiapparaterna arbeta med högtryck, jäktas och
förvirras valmannen: omdömet vilar ej
längre på lugnt övervägande oeh
klar urskiljning. En liknande buk-
tande motivlinje visa valen under
osäker ekonomisk konjunktur.
Att socialistiska segrar vunnits och
socialistisk röstökning ägt rum under
normala förhållanden är då
naturligtvis en omständighet av stor betydelse,
eftersom det måste vara ett intyg om
naturlig växt. Om framgången icke
längre beror av enbart tillfälliga
orsaker, då är socialismen omsider i
Nordamerikas stats- och samhällsliv av så
stor betydelse, att, såsom förf. säger,
"man hädanefter måste räkna med
den som en stor politisk kraft". Där
råder också en kvalitativ
skillnad i fråga om utbredningsstyrka
mellan socialism och "populism", d. v. s.
det några år upplågande
farmaremiss-nöjets "ism". Den socialism, som nu
arbetar sig fram i "Usona", * har
fastare botten under fötterna än dessa
temporärt uppträdande partier och
grupper, som snart smultit ihop.
Vilken är då framgångens innebörd?
Ha de socialistiska mandatärerna valts
som socialister? Det är givetvis
en fråga, som kan och bör göras
överallt — ej blott i Amerika,
ehuru den frågan där tränger sig
synnerligen starkt på därför att detta
land städse saknat ett bestämt
avgränsat socialdemokratiskt arbetareparti i
europeisk mening.
För sin undersökning har förf.
förskaffat sig ett värdefullt och
omfattande primäruppgiftsmaterial. Ej
mindre än 600 brev utsände han till olika
stater och kommuner, till "socialized
communities" ("socialiserade **
kommuner"). Svaren gåvo vid handen,
att efter vårvalen 1911 funnos i
Förenta staterna 435 socialistiska tjänste-
* Usona är ett sammandragsnamn av
begynnelsebokstäverna i "United States
of North America".
** Sooialiserad naturligtvis i bemärkelse av
socialistisk majoritet i kommunalstyrelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
