Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. N. CARLESON: AMERIKANSK SOCIALISM 175
kontingent av den socialistiska
rörelsens upphovsmän och ledare. Det är
ett faktum, som rullar upp en rad av
frågor. Är det den i Tyskland och
Skandinavien starka socialdemokratin,
som så genomsyrat utvandrarna, att de
även i nya förhållanden — dock
kanske ej alltför olika hemländernas —
knyta an sin. åskådning vid sin nya
praktisk-politiska handling? Gives
vidare ett indirekt bevis för
socialismens styrka och djup hos de rent
germanska ländernas
arbetarebefolkning i kraften hos deras socialism att
fortleva och växa i det stora Usona,
ett samhälle, som ju dock tyckes vila
så klart och fast på den frihets- och
konkurrensborgerlighet, vilken bar det
amerikanska folket fram till dess
ekonomiska och politiska
världsmaktsställning? Och varpå beror det, att
denna socialism, som tenderar till att
i e n rytm förena det principiella med
praxis och taktik, utbildats just hos
denna arbetarebefolkning?
De fackliga synpunkterna och
motiven spelade föga eller ingen roll
i 14 fall. I 4 fall voro
faekorganisatio-nerna politiskt söndrade. I 13 fall var
"unionism" en stark drivfjäder, men
kommuner funnos även, där de
socialistiska framgångarna väsentligen
berodde på god organisation och kraftigt
förd kampanj.
Så skilja sig då ut ur
"genombrottet" följande "typer" av socialism:
En tysk-skandinavisk typ —
anpassningsbar, smidig, moderat, vidaro
en typ med skarpare klasskamps-profil
— mest i gruvtrakter och inom
vilken ledarna merendels äro av
engelsk, skottsk och walesisk härkomst.
Denna senare grupps huvudmassa finns
samlad i västerns (bituminösa)
kolgruvedistrikt, men är svagare represente-
rad i österns antracitregion, där den
engelsktalande arbetarestammen
alltmer trängts undan av öst- och
sydeuropéer — alltså av oupplysta
löne-nedpressningselement. Om denna
grupp, som sträcker sig i e n linje
genom Middle West till liocky
Mountains, kan sägas vara
engelsk-amerikansk, beror det dock delvis på
ledningens nationalitet. Den är vidare
synnerligen livlig och stridsfärdig.
Strejkerna spela en stor roll i gruppens
taktik. Därnäst kommer de
"socialistiska" farmarnas grupp: där är,
såsom redan blivit antytt, socialismen
det gräs, som växer på populismens
åkerstubb. Om någon djupt rotad
socialism kan ej här bli tal och allra
minst om någon av den proletäriska
arten. En del unga radikala element
— "uppfostringssocialister" — rycka
med sig den tröga jordbrukarmassan.
En fjärde typ äro
tillfällighetssocialisterna med snabbt uppfladdrande
Proletärisk flamma, starkt påblåst av
storkapitalismen. Den är i grund och
botten en demonstration mot
temporära industrilägen, ett uttryck för
ögonblickets starka lidelse: "den
industriella nedgångens spasm", såsom
Hoxie skriver. Teori och idé spela
här en obetydlig roll. Stillahavskusten
och California ha erbjudit förträfflig
jordmån de senare åren för socialistisk
agitation. Femte typen har redan i
det föregående rätt utförligt skildrats.
Densammas kärna är olust och resning
mot klickar och korruption, mot "de
politiska rouéerna". Gruppens
terminologi är socialistisk, men
kandidaterna tagas ur alla samhällsklasser.
Slutligen gives en sjätte typ, som vi
möjligen enligt europeiskt språkbruk
skulle kunna benämna etiskt-sociala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
