Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
TIDÉN
nom en idé, som är ganska impopulär
i moderna diskussioner —
egendomens idé. Genomsnittsmannen kan
inte forma lera till en bild av en
mänska, men han kan forma jord till en
trädgård. Här är han konstnär,
emedan han kan följa sitt eget val.
Därför är egendomen helt enkelt
demokratiens konst. Var mänska, som vill
känna sig fri, måste äga något, som
hon kan skapa efter sitt eget beläte,
liksom hon själv är skapad efter
Guds. Men mänskan är en mycket
begränsad varelse, och hennes
egendom måste också ha mycket trånga
gränser. Ordet egendom har i vår tid
blivit förnedrat genom den vrångbild
därav, som de stora kapitalisterna
skapat. När man hör folk tala, skulle
man kunna tro, att Rockefeller och
Rotschild vore på egendomens sida.
Det är naturligtvis tvärtom, eftersom
de äro fiender till sin egen
begränsning. De hava inte lust till sitt eget
land, utan till andra mänskors. När
de flytta sina grannars råmärken,
flytta de också sina egna. En man,
som älskar ett litet trekantigt fält,
borde älska det, emedan det är
trekantigt; var och en som förstör den
formen genom att skänka honom mera
jord, är en tjuv, som stulit en triangel.
För att ha den rätta
äganderättspoesin, måste man kunna se sin grannes
gärdsgård. Det är en negation av
egendomen, att hertigen av Sunderland
skall äga alla gårdar på ett gods,
alldeles som det skulle vara en negation
av äktenskapet, om han hade alla våra
hustrur i ett harem."
Och på denna torva skall
familjen bo, den gamla patriarkaliska
familjen. Det är den enda punkt för
övrigt, där det även under nuvarande
samhällsförhållanden finnes kvar en
rest av frihet. Kvinnan i hemmet är
mera fri än mannen ute i sitt arbete.
Genomsnittskvinnan står i spetsen för
något, som hon kan göra med vad hon
vill. Genomsnittsmannen måste lyda
order och ingenting annat. "Hustrun
kan ge handlanden, som hon har att
göra med, en del realistiska
upplysningar angående hans egen person.
Bokhållaren, som gör på samma sätt
med principalen, får i allmänhet
sparken, eller för att uttrycka saken litet
mindre vulgärt, han sättes i tillfälle
att ägna sig åt den högre kulturen.
Kvinnan i hemmet kan verkligen
skapa något, hon är konstnären, mänskan.
Mannen i sitt yrke är specialisten,
maskinen. Den gamla kvinnouppfostran
med dess skenbart meningslösa
blandning av litet artisteri, litet
språkstudier, litet musik o. s. v. hade dock på
bottnen en mening, den nämligen att
åtminstone hälften av mänskligheten
skulle förbli amatörer, för att vi inte
alla skulle bli specialister och gå
under."
Här finna vi Chesterton som
motståndare till ännu en av de moderna
idéerna, kvinnoemancipationen. "De
flesta feminister äro eniga med mig i
att kvinnligheten står under ett
skamligt tyranni i butiker och fabriker.
Men jag vill förstöra tyranniet. De
vilja förstöra kvinnligheten. Det är
den enda skillnaden." De tro på den
obevisade dogmen, att vi inte kunna
vända tillbaka. Men det är just den
ståndpunkt, Chesterton på det allra
häftigaste angriper. Därför må man
inte komma till honom med
invändningen, att kvinnan redan ä r driven ut
ur hemmet, och att vi få ta
verkligheten sådan den är. Hans tro, att vi
kunna vända tillbaka, gör honom
stålsatt även inför den ständigt
frammanade bilder av de kvinnliga
ketting-smederna på Cradley Heath. "Jag
vet allt om dem och vad de göra. De
äro verksamma i en mycket spridd
och blomstrande industri. De göra
kedjor."
#
I denna utbredda industri arbeta
inte blott de och deras herrar. I
denna industri se vi ivrigt sysselsatta en
avsevärd del av alla de goda mänskor,
som tro sig stå på framstegets sida
Här möda sig framför allt socialister
av olika nyanser, alla som resonera
ungefär så: Eftersom egendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
