Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TUR
185
Denna rent socialistiska tankegång
får man emellertid ej så litet av även i
nu föreliggande häfte, enligt sakens
natur särskilt i de dagspolitiska
punkter, som allra direktast beröra det
ekonomiska samhällslivet: skatterna,
krediten, socialpolitiken. Samtliga dessa
ha behandlats av Sandler, och så långt
den nödvändiga begränsningen
medgivit har han där anlagt ekonomiska och
utvecklingssynpunkter. Det är
fastheten och klarheten i marxismens
grundåskådning som träder läsaren till
mötes från dessa blad och ger hela
framställningen en vederhäftighet, lika
fjärran från abstrakt konstruktion
som från tom deklamation.
Ström har behandlat mera
heterogena programpunkter: demokratin,
religionen, skolan, rättsväsendet och
nykterheten. Det är då verkligen icke
förf :s fel om intrycket icke kan bli
lika samlat. Om hos Sandler den
ekonomiska synpunkten är den röda tråden,
finns dock även i Ströms punkter en
sådan, i klassmotsättningen. På den
bygger han upp det mest bärande i
kommentaren till nykterhetspunkten,
där f. ö. det doktrinära
rusdrycksförbudet skjutes i förgrunden på ett sätt,
som måste väcka blandade känslor hos
alla, vilka ha en aning om hur
vanskligt och sammansatt detta skenbart så
enkla problem i verkligheten är. På
klass-synpunkter bygger han även de
särdeles lyckligt utförda styckena om
rättsväsendet och om vårt
skolprogram; i det sistnämnda måste vi
beklaga ett försmädligt tryckfel i själva
rubriken, där det står "skolans
skiljande från staten" i st. f. naturligtvis
från kyrkan. Med styrka framhålles
att "skolan måste värna sin världsliga
karaktär" — där kommer nog vår
svenska kulturkamp att nu närmast
sätta in! Utvecklingen av
religionspunkten är ägnad att klargöra p a
r-t i e t s ståndpunkt på detta ömtåliga
fält och att skingra flitigt
utkolporterade missförstånd. Sedan blir det ju
en fråga för sig hur långt staten kan
släppa sin kontroll över kyrkorna, ifall
den med nuvarande upplysningsgrad
bland svenska folket skulle avstå från
att hålla sin egen riksanstalt bland de
fria försäkringsbolagen för den eviga
saligheten.
I fråga om den första
programpunktens, demokratins förverkligande,
skulle anmälaren ha för sin del önskat en
mera öppen blick för problemets
svårigheter. Nu får man visserligen
Rousseau och naturrätten, utan marxismens
historiska perspektiv, men i stället
med så oklara och delvis orimliga
satser, som att att man måste få "en
ledning som i a 1 1 t är ett med
folket" och att "folkets massa måste
själv i största möjliga mån deltaga i
förvaltningen av samhällets alla
angelägenheter". Naturligtvis menar
inte Ström att ett modärnt samhälle
kan administreras som en primitiv
vildestam, det kräver självklart stort
utrymme för specialister av
alla slag. För att ta ett enda konkret
exempel: det vore barockt att i
demokratins missbrukade namn sätta det
suveräna folket att direkt lösa
vattenfallsstyrelsens uppgifter. Men när vi
egentligen alla äro överens om detta,
blir det vilseledande och grumlar
begreppen att komma med satser som de
här citerade. Kapitlets huvuddel,
kritiken av strecken och kravet på
demokratins fulla förverkligande genom
att utvecklingen leder fram till
enkam-marsystem och republik, ger däremot
icke rum för nämnvärda erinringar,
och i stycket om yttranderätten
ställes med god effekt Stuart Mill mot
Staafflagarna och deras brutala
verkningar.
Återstår punkt III, den så hett
omstridda om militarismen. Sandler har
behandlat detta brännande ämne på
ett sätt, som icke rimligen kan utmana
någon meningsriktning inom partiet.
Detta är i och för sig ett konststycke
och var nog i detta fall också det bästa
sättet att undgå betydande
svårigheter. Men det kan nu en gång inte
hjälpas, det framträder ännu starkare
i kommentaren än i själva den
korthuggna programpunkten, att enighet
här vunnits genom att alldeles olika
tolkningar medgivits, eller med andra
ord: på denna punkt råder djup me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
