Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsstrid, svagt maskerad av
flertydi-:ga uttryckssätt.
Så skriver t. ex. Sandler att
"mili-"tarismen, långt ifrån att vara någon
garanti för nationaliteternas fria
bestånd, tvärtom utgör en beständig
källa till otrygghet i deras tillvaro". Ja
visst, kunde man med ett slag avskaffa
militärväsendet över hela
linjen, vore ju all fara för krigiskt
underkuvande borta. Men satsen kan
också läsas som en maning till särskilt
•de små nationerna att omedelbart
avrusta — och i så fall protesterar
anmälaren energiskt mot dess sanning.
Samma Janusansikte återfinnes flerstädes.
1911 års militärmotion om
"nedsättning i våra onaturligt högt
uppskruvade militärbördor" gillas uttryckligt
som programenlig, men på samma
gång påminnes om kongressens
resolution att avväpningen är det principiellt
väsentliga — och fortsattes:
"arbetarepartiet är emellertid icke sinnat
att äventyra Sverges nationella
oberoende" — därför söker det andra
garantier än det väpnade försvaret.
Som om borttagandet av e n, låt vara
otillräcklig, men nu dock faktiskt av
alla folk använd garanti någonsin
kunde bli ett positivt intyg om intresse för
vår självständighet!
Felet ligger emellertid icke
härvidlag hos kommentatorn, vilken utför sin
svåra äggdans med ganska utsökt
smidighet, utan hos programpunkten
själv, vilken f. n. saknar allt
positivt uttryck för den försvarsvilja,
som före 1908 uttrycktes med orden:
"Ett folkligt försvarssystem". Det
höjdes under 1911 års debatter röster
för att komma tillbaka till något dy-
likt, som ju notoriskt ingår i
programmet för våra broderpartier icke bara i
länder som Tyskland och Frankrike,
i utan även i de garanterat neutrala
staterna Schweiz och Belgien. Men så
länge vi inte tagit detta steg tillbaka
i till verklighetens fasta mark, få vi
t verkligen vara glada åt att en
programkommentar ändå även på denna
punkt ger så mycket oomtvistligt sant
i och så pass litet av omtvistligt vid
si-: dan av — vad som icke står där.
Hela programkommentaren anger
sig själv i företalet stå "helt för
författarnas räkning" och icke ha någon
som hälst "officiell" karaktär. Detta
är ju som det bör vara, och anmälaren
har därför så mycket lättare kunnat
; säga sin personliga mening,
i utan någon som helst officiell karaktär
och som likaledes står helt för hans
egen räkning. Det har resulterat i
meningsskiljaktigheter på ett par, tre
; punkter, vilket sannerligen icke är
mycket, då det gäller en sådan rad
stridsfrågor av olika slag. Och det
slutresulterar som totalomdöme däri,
att författarna ha gjort partiet en
verklig tjänst genom sitt
kommentararbete. En så nästan över hela linjen
väl genomförd och vederhäftigt
hållen utveckling av vårt partis aktuella
krav ha vi aldrig förr haft. Sandiers
och Ströms lilla bok betecknar ett
stort steg framåt, den motsvarar
avsevärt höjda anspråk sedan rörelsens
tidigare skeden, och den anbefalles, med
maning till alla läsare att tänka själva
och läsa med kritik och prövning, till
vidsträcktast möjliga spridning.
Hj. B-g.
Ur svenska tidskrifter.
Vårt senaste Utopia.
I Svensk Tidskrifts fjärde
häfte publicerar Gösta Bagge sin
upptäckt av en ny, svensk utopi. Det är
i sista häftet av Steffens Sociala
studier, som "ännu ett Utopia fogas till de
tänkta idealsamhällenas långa rad".
Det bör ju vara av ett visst intresse att
erfara, huru Steffens uppfattningar
av socialismens och demokratismens
problemer i detta arbete — som för
övrigt blir föremål för en anmälan i
nästa häfte — bedömas från den
ståndpunkt artikelförfattaren i Svensk
Tidskrift representerar.
Steffens arbete röner både ros och
TIDÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
