Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
TIDEN
stater och de små, som stundom
tro sig kunna skapa sin väg och sitt
öde alldeles för sig själva.
Det stora och allvarliga molnet vid
horisonten är sedan seklets början den
växande motsättningen mellan e
n-g e 1 s k och tysk kapitalism — vi
lämna här å sido hur antagonismen
Tyskland—Frankrike, bottnande i det
ännu oförsonade rovet av
Elsass-Lothringen, spelat in i denna
motsättning, skärpande och förgiftande
densamma; det skulle kräva sitt särskilda
kapitel. För att få en uppgörelse till
stånd och ett slut på den allt
vanvettigare kapprustningen — vilken sedan
återverkar på hela världen! — föreslår
Englands regering, av blandade motiv,
en uppgörelse om saktare tempo eller
om möjligt rent av bördornas
minskning.
I Tyskland mötes detta från
arbetarklassen med klart ja, från de
småborgerliga lagren med en viss sympati.
Men den politiska makten ligger i
• Tyskland hos junkerdöme och
storkapital, och de säga nej, ty de se k 1 a s
s-fördelar vinka bakom fortsatta
rustningar, vilkas bördor de förstå att
vältra från egna skuldror över på de
breda lagren.
Och så drives militarismens ändlösa
skruv allt längre in i de båda stora
kulturländernas organismer —■
närmast därför att i Tyskland ännu
icke demokratins
genombrott kommit! Och övriga länder
ryckas med i hexdansen. Och vad oss
särskilt i Sverge beträffar, så
existerar faran från tsardömet väsentligen
därför, att den tyska motsättningen
till västmakterna är så stark, att
båda parterna söka tsardömets
vänskap, i hur mycket blod och smuts
detta än badar sig; och därför att o m
denna motsättning en dag slår ut i
öppen låga, så ha båda parterna närmare
livsintressen att tänka på än hur det
kan gestalta sig borta i vår vrå av
världen. Övriga länders rustningar,
vår egen osäkerhet — allt ytterst
följaktligen därför, att i Tyskland
ännu icke demokratins genombrott
kommit (och ännu mindre i Ryssland) !
Så äro även utrikespolitikens
växlande konstellationer, stormakternas
spel om fördelar och övervälde, på det
intimaste sammanvävda med frågan
om hur långt den inre klass ka
m-p e n kommit i de stora, avgörande
länderna.
Vi se nu demokratins flodbölja stiga
och stiga i Tyskland, och
arbetareklassens parti allt mera börja inrätta sig
för sin stora uppgift som den ledande
och i huvudsak bestämmande i denna
stora sociala omvälvning. Måtte den
tid ej vara för långt avlägsen, för
världsfredens skull, och — låt
oss erkänna det! — också i vårt eget
svenska intresse, då segern därute
vinnes och den allmänna rösträttens
triumf i Preussen beseglar det tyska
junkerdömets slutliga undergång!
Hj. Branting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
