Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POL/TES: JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL
205
stående medel driva upp prisen, för att
åt några enskilda skapa väldiga,
oförtjänta vinster på de arbetande
medborgarnas bekostnad, där är spekulationen
för visso i högsta grad förkastlig.
Vilket enormt inflytande detta jobberi
utövar på tomtprisen, särskilt i
storstäderna, kan man se av många
omständigheter. Eedan de höga
tomtpriserna såsom sådana
vittna härom.
Paul Voigt * framhåller, huru
tomtprisen i Berlin, vilka numera utgöra
50—80 procent av husprisen, före
1800 voro 5—20 procent därav.
Förhållandet är antagligen enahanda i
flertalet storstäder, där folkökningen
varit kraftig. En dylik
tomtprisstegring vore oförklarlig, om man icke
visste, att den härledde sig ur en
skadlig spekulation. Det är ju dock själva
huset, som kostat samhället ett drygt
arbete, tomten är ju blott husets
underlag och har vanligen förorsakat
blott obetydliga arbeten. Vidare
tyder själva oregelbundenheten i
tomtprisernas förändringar på överdriven
spekulation. Paul Voigt betonar,
huruledes prisernas
språngvisa, regellösa och ofta
godtyckliga utveckling är
tillfinnandes överallt, där en intensiv
spekulation äger rum. • Hyresgästerna,
vilka i sista hand få sota härför, ha ju
ytterst svårt att organisera sig för att
motverka otillbörliga höjningar i
hyrorna och oskäligt tomtjobberi. Desto
lättare är det för ett fåtal
tomtspekulanter och husägare att sluta sig
samman i direkt avsikt att uppskörta
hyresgästerna genom höga tomtpriser
och hyror. Där den på bebyggande
väntande marken i en tillväxande
storstad en gång väl kommit i få,
kapitalstarka händer och dessa lätt förmå
vänta flera år, trots ränteförlusten, då
de veta sig längre fram kunna erhålla
mångdubbel vinst, där drivas
tomtpriserna desto snabbare i höjden, som det
växande bostadsbehovet icke
motsvaras av tillräckliga nybyggnader.
* Grundrente und "Wohnungsfrage in
Berlin xvnd seinen Vororten.
Över huvud gäller regeln, att där
tomtpriserna stiga mycket snabbare än
folkmängden ökas, är säkert jobberi
med i spelet. Berlins förstad
Charlottenburg hade på samma
jordareal år 1864 en folkmängd av
13,500 invånare, men år 1898 163,000,
d. v. s. en tillväxt har ägt rum i
proportionen 1:12. Men jordpriset har
stigit från 6 miljoner (år 1865) till
mer än 300 miljoner (år 1897), d. v. s.
en tomtprisstegring har ägt rum i
pru-portionen 1:50.* Här har tydligen
spekulationen spelat en oerhörd roll.
Ännu större prisstegringar ha ägt rum
på en del andra ställen. För övrigt
förekommer jobberi icke blott i
storstäder, såsom Berlin, London,
Newyork, Chicago, utan även i en del
mindre städer med ett eller annat
tiotusental inbyggare. Vad Sverge
angår, är det allmänt bekant, att
jobberiet t. ex. i Stockholm och Göteborg
vetat skaffa sig oförtjänta vinster.
Jordspekulationen är f. ö. självklart
icke inskränkt till tomtjord. Allmänt
bekant är ju, vilka svindelaktiga
jordspekulationer förekommit i Amerikas
Förenta Stater, särskilt då
invandrareströmmen dit varit som störst. Denna
spekulation anses vara upphovet till
de flesta amerikanska miljarclörernas
fabelaktiga förmögenhet. Emellertid
kunna vi ju kalla det inflytande,
spekulation och liknande företeelser
utöva på jordräntan, den
spekulativa faktorn i jordräntan.
Härmed ha vi som hastigast
omnämnt de olika faktorer, vilka
bestämma jordräntan. Då själva frågan är
av oerhörd omfattning, har det ju här
blott varit meningen att medelst en
del mer eller mindre ensidiga exempel
belysa jordräntans verkliga
a r t.
Innan vi lämna denna
huvudsakligen teoretiska undersökning för
att något litet beröra frågan om jord-
* Paul Voigts ovannämnda bok, sid. 217;
Sohmoller, Volkswirtschaftslehre, 4—6 uppl.,
sid. 572 och 905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
