Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
räntans praktiska betydelse, vilja
vi dock säga ännu några ord om
jordräntans karaktär.
Jordränta är, såsom förut
framhållits, en inkomst, vilken tillfaller
jordägaren just i hans egenskap av ägare.
Påståendet, att jordräntan är en
arbetsprodukt, är naturligtvis riktigt,
då utan arbete ingen jordränta kan
uppstå; men påståendet innebär blott
en halv eller en tredjedels
sanning, alldenstund produktionsfaktorn
jord och produktionsfaktorn kapital
förutsättas, för att jordränta skall
komma till stånd. Arbete ensamt
frambringar ingen jordränta — man
skördar icke spannmål på stenhällen
eller avverkar skog i molnen. Å andra
sidan är det icke jorden ensam, som
bestämmer jordräntans höjd, då
jordräntans höjd t. ex. i Sverge beror icke
blott på hela detsamhälleliga
arbetet i vårt land utan tillika av
den ryske bondens arbete på sina
åkrar och den amerikanske farmarens
arbete på sina sädesfält. Att
kapitalet — bättre eller sämre
jordbruksteknik, bättre eller sämre
samfärdsmedel m. m. — inverkar på jordräntans
höjd i betydlig grad, ha vi också sett
förut. Då jordräntan sålunda är ett
resultat av alla tre
produktionsfaktorerna: jord, kapital, arbete; kan det
aldrig vara riktigt att vilja ensidigt
härleda den ur endera av dessa
produktionsfaktorer. Och att tvista om
huruvida den ena eller andra faktorn
är upphovet till jordräntan, är att
tvista om påvens skägg. Det går icke ens
för sig att ta den givna inkomsten av
ett visst jordstycke och säga: denna
delen därav är direkt frambragt av
jorden, denna del är däremot en ren
arbetsprodukt, alldenstund varje minsta
del av inkomsten ifråga beror på en
mängd faktorer, vilka ovan skisserats.
Jordräntan är ingen rent naturlig
kategori, utan en social bildning,
vilken uppstår genom ett samspel av en
mängd kombinerade faktorer. Detta
måste man göra fullt klart för sig vid
all diskussion om jordräntan.
TIDEN
Efter denna utredning komma vi så
äntligen till själva kärnfrågan.
Vad är orsaken till att den store
jordägaren kan draga in en hög
jordränta — alltså arbetsfri inkomst —
och plundra de arbetande i samhället
genom höga livsmedelspriser i skydd
av tullarna? Jo, orsaken är
naturligtvis den, att han äger jordegendomen
och i och genom detta ägande, kan
njuta sin stora oförtjänta inkomst.
Och vad är orsaken till, att
tomtägarna kunna brandskatta samhällets
arbetande på miljoner? Jo, naturligtvis
ingen annan än denna: de äga
tomterna, de ha monopol på
byggnadsgrunden ; människorna måste ju bo
någonstädes, och marken, där de vilja bo,
behärskas av några få, vilka för den
skull kunna ta betalt nästan vad de
behaga för att låta människor bygga
och bo där. Och när husen äro
färdiga, fordra husägarna oskäliga
hyror. De komma visserligen inte med
revolvern i näven och’säga: "Pengar
eller livet", men vill man ha tak över
huvudet och inte bli utvräkt på
gatan, får man punga ut med de dryga
hyrorna. Tomtägarnas jordmonopol,
deras äganderätt till marken ger
dem möjlighet att exploatera hela
samhället. Liksom ägandet av stora
kapital ger kapitalisten möjlighet att
exploatera samhället genom väldiga
kapitalräntor, sä ger ägandet av
tomtjord och av produktiv jord i stor skala
ägaren möjlighet att exploatera
samhället genom en oberättigad jordränta.
Orsaken till det onda ligger i båda
fallen i privategendomens m
o-n o p o 1.
I många former se vi de olyckliga
följderna av jordräntemonopolet
framträda. Ett vittgående socialt ont, som
de stora egendomarna — vare sig de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
