Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
TIDÉN
på hyrorna, så att de få knappa in
på det för livets uppehälle
oundgängliga. Fattigdom och nöd följa de höga
hyrorna i spåren. Vidare har det på
grund av de höga tomtprisen och
hyrorna uppstått ett bostadselände, som
mångenstädes trotsar all beskrivning.
Då fattigt folk ej kan få bo något så
när människovärdigt för måttligt pris,
tvingas man att leva samman som
boskap för att slippa betala
lejonparten av sin lilla inkomst till
hyresvärdarna. I Stockholm levde sålunda
(1905) "9 0,0 00 personer i
bostäder, som i den officiella
statistiken förklarats ej ens uppfylla de
lägsta fordringar, man kan ställa på
en människovärdig bostad",––––––
i London bodde över 800,000 i
överbefolkade bostäder (1890-talet), o. s.
v., o. s. v.
Det båtar ju föga, om
arbetarklassens löner så småningom ökas,
om hyrorna och andra
levnadskostnader växa snabbare än lönerna. Att
industrin också lider av de höga
tomtprisen är uppenbart. Ty då en stor
summa penningar måste betalas för
tomten vid en fabriks anläggning, så
bli anläggningskostnaderna omåttligt
stora, och dessa kostnader gå
obönhörligen ut — över arbetarna i form av
lägre löner, att ej tala om att det blir
höga priser på varorna. Och allt
träffar till slut hårdast arbetareklassen.
Men då arbetareklassen får för ringa
ersättning för sitt arbete och får
betala sina livsförnödenheter för dyrt,
så blir naturligtvis slutresultatet det,
att den ej på långt när kan skaffa sig
de varor och produkter, vilka
nödvändigt behövas. Så råkar hela
samhällets näringsliv i
stagnation på grund av de
breda folklagrens ringa
köpkraft. Och så komma
kriserna såsom ett resultat ytterst av
de oförtjänta jordräntorna.
Man förundrar sig, varför
arbetareklassen i stort sett icke lyckats skapa
sig ens ett anspråkslöst välstånd,
trots att arbetets
produktivitet ständigt ökas genom den
alltmer utvecklade maskindriften. Å
ena sidan, hos arbetarna, se vi
oförmåga att kö jd a på grund av
för låga löner,* å andra sidan,
hos företagsägarna, se vi
svårighet att sälja de alltmer
ökade produkterna. Så måste
produktionen allt som oftast
inskränkas, ja, rent av upphöra inom vissa
näringsgrenar. På det sättet ha vi
kommit in i den ständiga krisens
dödvatten, varur man icke tyckes finna
någon utväg.
Man måste vara alldeles blind
för att icke se, att felet här ligger i
penningens oförnuftiga
fördelning och ringa
cirkulation. Penningen är varornas
förmedlare; då vara ej kan
utbytas mot vara, arbete ej mot
arbetsprodukter, därför att förmedlaren,
penningen, hålles undan, bunden av
kapitalisterna (i privat-egoistiskt
vinstsyfte), så måste det onda
förvärras, ju mera varor det linnes
att utbyta — detta må sedan
förefalla vara höjden av oförnuft. Här
i Sverge ha inteckningarna i fast
egendom å landet ökats från 1,144 miljoner
1899 till 1,789 milj. år 1908, och i
staden från 905 miljoner 1899 till 1,764
milj. 1908. Vid det här laget uppgå
de antagligen inalles till 4 miljarder
(4,000,000,000) kronor. Och denna
skuldsättning tilltager år för år, de
stora kapitalisternas kapital väsa med
ränta på ränta. Utav de 2 miljarder,
som vila vid jorden å landet, är utan
tvivel lejonparten å produktiv jord,
räntan å dessa miljarder är alltså
huvudsakligen jordränta. Och av de 2
miljarder, som häfta vid
stadsfastigheter, är säkert en mycket stor del ren
tomtränta. På så sätt ha jordbruket
och byggnadsverksamheten kommit
därhän, att de främst blivit f ö
r-räntningsanstalter för
kapitalet, de må sedan tillfredsställa
samhällets behov huru illa som
helst.
Godsägaren och husägaren bli
* Här är det fråga om arbetarens
genomsnittliga årslön, icke hans
tillfälligtvis kanske jämförelsevis höga lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
