Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POL/TES: JORDRÄNTANS SOCIALA ROLL 207
nu ägas av bolag eller enskilda —
nästan med naturnödvändighet tyckas
medföra, finner sitt uttryck i
lånt-arbetarefrågan. Det är väl
tvivelaktigt, om någon folkklass för en
mera glädjelös tillvaro än en del
jordarbetare vid de störa godsen. Deras
sorgliga lott ligger ej blott däri, att de
mestadels avlönas dåligt, utan främst
däruti, att de ofta ej kunna hoppas på
någon bättre ställning i framtiden. Ej
nog med att deras liv som oftast
förflyter under ständigt armod och att en
avskräckande fattigvård är den utsikt,
som vinkar dem, om de en gång skulle
bli oförmögna att arbeta. Dessa
människor äga knappast rättighet att leva
för egen del, deras tid upptages av
egendomsherren, de äro ofta lika ofria
som hans kreatur. De äro nödda att
arbeta för andras räkning hela sitt
liv, de få icke lov att tänka på en
bättre framtid för egen räkning, ty
godsägaren eller bolaget tar frukterna
av deras svett och möda. Och när
åldern kommer, så kan
egendomsherren visserligen inte behandla dem som
han behandlar en gammal ko eller en
gammal häst, vilka han slaktar eller
säljer, men han ser helst, att han blir
dem kvitt.
Hur kan man då förundra sig
över den likgiltighet och lojhet,
med vilken dessa arbetare ofta bära
sitt öde? Här ha vi inför oss
människor, som både vilja och kunna
arbeta, men som genom en oförnuftig
samhällsordning hållas nere i ett
armod, vilket intet annat är än ett
modernt slaveri. * Och allt
detta onda härleder sig därav, att
jordägaren — eller hans fordringsägare —
genom egendomsmonopolet tillskansa
sig stora oförtjänta
jordräntor, vilka komma till stånd
genom minskning av arbetarnas löner.
Tomträntans oförnuftiga och
antisociala karaktär visar sig
tydligast där, varest jordägare och
husägare äro skilda personer. I London
t. ex. äges största delen av jorden utav
* Torparnas ställning är väl ofta icke
mycket bättre.
några få privatmän, vilka ingenting
alls ha med byggnadsverksamheten att
skaffa, utan blott taga arrenden för
tomterna av husägarna. Under årens
lopp ha endast i London
miljarder åtgått till jordägarna
utan att de i själva verket
ärligt förtjänat ett enda
öre därav. Följden härav blir
självklarligen den, att husägarna ta
igen de dryga tomtarrendena av
hyresgästerna, naturligtvis med extra
ränta. Nu äro visserligen av andra
skäl Londons hyror jämförelsevis låga.
Detta förbättrar dock icke det
faktum, att tomtägarna i sådana fall äro
rena parasiter, vampyrer, som beröva
de arbetande deras arbetes alster.
Dessa tomtägare fylla ingen som helst
uppgift i samhället, de äro endast till
hinders; om samhället kunde eliminera
dem, skulle det rädda åt sig miljarder,
vilka just uppstått genom samhällets
eget, men icke tomtägarnas,
åtgörande.
Då, såsom vanligen är fallet,
husägaren tillika äger tomten, äro
hyrorna naturligtvis i första rummet
ersättning för husets byggande och
underhåll, men en dryg del därav utgöres
av ren tomtränta, vilken husägaren
stoppar i sin ficka. Man beräknar, att
priset på byggnadsgrunden i Europas
huvudstäder numera uppgår till
omkring ’25 miljarder kronor. Om man
beräknar, att tomtägarna i hyror utfå
en ränta av 6 % på dessa pengar, så
gör detta 1,500,000,000 (1 ½
miljarder) kronor årligen. Antar man
vidare, att en arbetarefamilj på 4
personer någorlunda gott kan leva på en
årsinkomst av 2,000 kronor, så finner
man, att existensen o min te
t-göres för 3 miljoner
människor blott i Europas
huvudstäder endast och
allenast genom tomtägarnas
orättmätiga inkomster, d.
v. s. jordränta.
De sorgliga följderna utav denna
tomtägarnas exploatering av
samhällets arbetande möta vi överallt.
Stadsbefolkningens breda lager måste kasta
bort en stor del av sina små inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
