Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anse att det kommunistiska
samhällsidealet ej kan nås på våldsam väg.
Alla sammansvärjningar äro
ändamålslösa och skadliga. Revolutionerna
göras ej avsiktligt och ovillkorligt, de
äro överallt och alltid nödvändiga
följder av omständigheter, vilka alls
icke äro beroende av enskilda partiers
eller ens hela klassers vilja. Men
kommunisterna måste hålla sig
beredda. Proletariatets medborgarrätt
undertryckes i alla länder våldsamt av
de egendomsägande klasserna. "Skulle
härigenom det förtryckta proletariatet
injagas i en revolution, så är det i
sin ordning, att kommunisterna då med
handling även såväl som förut med ord
försvara proletariatets sak."
I det sista kapitlet:
"Kommunismen som
samhällsorganisation" är frändskapen med den
Cabetska formen av den utopiska
socialismen är mer påfallande stark. Det
framtida samhället skildras i enlighet
med Cabets tankar, delvis ordagrant
med hans ord. Det kommunistiska
manifestets skarpa kritik av den
utopiska socialismen och kommunismen,
däribland Cabet med hans Icarien,
träffar i den punkten med samma
styrka de svenska kommunisternas
"bibel". Särskilt anser Götrek i
likhet med Cabet, att i det kommunistiska
samhället arbetets frukter skall åt var
och en utdelas i förhållande till hans
behov, ej förmåga som Saint-Simon
anser. Om det kommunistiska
samhället säges alldeles i överensstämmelse
med Cabet: "Hela samhällets
jordrymd är odlad och tillhör samhället
eller hela folket gemensamt. Folket
representeras av en styrelse, som är
den stora possessionaten, den stora
åkerbrukaren, den stora
manufakturisten eller fabrikanten, vilken
använder alla medborgare som sina arbetare;
en styrelse, som handhar åkerbruket
och industrin, så att genom den
framalstras alla föremål, som äro
nödvändiga till föda, kläder, boning, husgeråd
m. m.; som tager vara på alla dessa
produkter och som därav gör en
rättvis delning åt alla medborgare efter
vars och ens behov, så att alla bliva
väl och lika väl födda, klädda,
härbergerade, undervisade, satta i tillfälle
att träda i äktenskap m. m."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
