Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Striden kan ej undvikas. Den gäller
samhället, den gäller mänskligheten
och dess framtid. En våldsam
omstörtning, en Revolution är oundviklig,
såvida ej en Reform på fredlig väg
dessförinnan beredes." De som
framtvinga revolutionen äro de
konservativa genom sitt spjärnande mot udden,
de verkliga reformvännerna återigen
äro kommunisterna, slutar Götrek —
och därmed glider han från Marx och
den proletära idévärlden och in till
Cabet och den utopistiska idévärlden.
Även i nästkommande kapitel:
"Kommunismen under
övergångstiden", står Götrek ganska
nära Marx. Målet för kommunismen
är att ersätta privategendomen med
"egendomsgemenligheten". Det
målet kan nås först nu, då maskinerna
och andra uppfinningar öppnat utsikt
för en lycklig existens åt alla
samhällets medlemmar. "Även om
människornas antal mångfaldigt förökas kan
den existensen byggas på de genom
industrins, åkerbrukets, handelns och
kolonisationens utveckling
framalstrade massor av produktionskrafter och
livsmedel och på möjligheten av deras
förökande i oändlighet genom
maskiner och genom kemiska och andra
hjälpmedel."
Övergången till
egendomsgemenskapen sker genom att "upplysa,
moraliskt förbättra och förena
proletariatet". Målet kan ej nås med ens, "ty
tiden för massornas utveckling låter
icke på förhand bestämma sig och är
beroende av utvecklingen av de
förhållanden, i vilka dessa massor leva och
kan därför endast småningom gå för
sig". Huvudvillkoret för målets
nående är "proletariatets
politiska emancipation genom en
demokratisk
statsförfattning". Detta sker:
"1) Genom en sådan genom
lagstiftningen åstadkommen inskränkning i
den privata äganderätten att
privategendomens småningom skeende
förvandling till samhällelig egendom
beredes, t. ex. genom progressiva
skatter, genom inskränkning i arvsrätten
till statens förmån o. s. v.
2) Genom arbetarnas sysselsättning i
nationella verkstäder och fabriker,
ävensom på nationalgodsen.
3) Genom alla barns uppfostran på
statens bekostnad, så att de från den
tid de kunna umbära den första
modersvården uppfostras, vårdas och
undervisas i av staten inrättade
anstalter."
Det är särdeles intressant att
jämföra detta år 1847 framlagda förslag
till praktiska övergångsåtgärder med
de som föreslås i 1848 års
kommunistiska manifest. Manifestets förslag är
ju väsentligen fylligare, men flera
punkter äro gemensamma hos båda.
Utgångspunkten, "proletariatets
tillkämpande av demokratin", som
kommunistiska manifestet uttrycker sig,
är densamma. Punkterna 2, 3, 7 och
10 i manifestet, om progressiva
skatter, arvsrättens avskaffande,
nationella verkstäder och statlig
barnuppfostran återfinnas i den svenska
kommunismens trosbekännelse. I denna
senare nämnes däremot intet om
expropriation och konfiskation som ett
medel att förvandla den privata
äganderätten till samhällelig, inte heller
något om kreditväsendets centralisation
i statens händer genom en
nationalbank, fastän Götrek vid ett annat
tillfälle framkastat den tanken.
Trots väsentliga olikheter står det
ändå kvar, att "Om proletariatet" och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
