Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 TIDEN
■ läsekretsen därmed ock förändrad.
Som enrollerad partimedlem och
socialdemokratisk senator står han
nu som aktiv medspelare i de
sociala skådespel hans penna förut
skildrade och analyserade utifrån. En
sådan förändring brukar icke gå en
författare förbi utan spår i hans alster,
och skulle den ock göra det kan det
nog icke undgås, .att förhållandet till
publiken blir mer eller mindre
väsentligt omgestaltat. Man kan ju se både
bättre och sämre på nära håll. Det är
därför det kan vara en ändring både
på gott och på ont, då forskaren blir
politiker.
För sociologen Steffen ter sig nog
denna positionsförändring rätt
naturlig redan ur forskningens
synpunkt. "Det blotta intellektuella
åskådandet och symbolsystematiserandet
räcker lika litet till för filosofen som
för sociologen.––––Medlevandet
såsom en art av upplevandet, blir ett
oumbärligt forskningsmedel–––-" —
så uttrycker Steffen på ett ställe i
fjärde delen av sitt sociologiska
huvudarbete sin uppfattning om det sociala
kunskapandets metod. Men likafullt
förblir det ett ofrånkomligt
psykologiskt faktum — det må sedan vara
en fördom eller ej — att politikern
Steffen icke kan vänta gehör på
alldeles samma sätt hos allmänheten, av
den ena eller andra meningsriktningen,
som forskaren Steffen funnit såsom
bedömare av politiska företeelser.
Det är nu en gång så, att man
mäter "partivännens" uttalanden
efter en annan måttstock än den för
tidens stora rörelser sympatiskt
intresserade professorns. Det göra både
partivännerna och deras antagonister.
För att nu endast hålla oss till våra
egna, nog har det skett en ganska
märkbar förskjutning i fråga om vad
som observeras och annoteras i det
Steffenska skriftställeriet. sedan det
med mer eller mindre fog kan åsättas
en partietikett. Då Steffen nu skriver
om socialismen, äro vi nog lite var i
första rummet lyhörda för och
irriterat intresserade av de i ett eller annat
stycke kritiska delarna; i den utanför
våra leder stående
socialvetenskapsmannens uttalanden fästes vår
uppmärksamhet mest vid de för oss
särskilt tilltalande omdömena. Man får
också det intrycket — riktigt eller
oriktigt? — att även författaren nu är
mer propagerande än rent
analyserande kritiker. Hela denna förskjutning
är på bägge hållen något så naturligt
och mänskligt, att den just för sin
normala och därför så litet i ögonen
stickande beskaffenhet förtjänar att
antecknas.
Steffen bör vid detta laget ha
eftertryckligt erfarit, att det är
angenämare att vara en svensk
Sombart än en svensk Bernstein — om
denna något haltande bild tillåtes.
Men för en så vaken social iakttagare
bör väl icke det ha varit någon
överraskning. I och för sig är det också
alldeles naturligt, att man bedömer och
måste bedöma den för vissa meningar
propagerande partimedlemmen efter
andra grunder än den utanför ståendes
kritiska randanmärkningar. En
kämpande mening möter självfallet kamp.
Vad som kan smärta, ehuru icke precis
förvåna, är icke kampen utan bristen
på proportioner och nyanser. Denna
brist sammanhänger nog intimt med
att man nu som förr företrädesvis
observerar blott den ena halvan av
Stef-fens författarskap, och nu en annan
sida än förr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
