Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
221
nat åt principiella utredningar om
socialismens och demokratismens
problemer. Från borgerligt håll har det
varit ett vedertaget bruk att måla ut
socialdemokratiskt författarskap såsom
allt för mycket intresserat av sterila
principdebatter, alltför litet för det
praktiska livets frågor. Allt tal om
socialistiska principer till trots, har det
nog dock i verkligheten förhållit sig
så, att till verklig principdebatt
hittills lämnats ytterst få och ytterst
magra bidrag i partipress och
partilitteratur. Klagomålen över den
socialistiska dogmatismen ha nog i stort
sett varit oberättigade. Man skulle
nästan vilja säga tyvärr, ty orsaken
har kanske i mycket varit den, att här
i landet varken förefunnits det
teoretiska intresse eller utförts det
teoretiskt socialistiska arbete, som kunnat
bilda grundvalen för en dogmatisk
lärobyggnad. Något motstycke till den
intressanta och gagneliga
principstriden i Tyskland mellan ortodoxa oeh
reArisionister ha vi icke haft.
"Marxister" ha vi gunås haft och ha, men det
har nog mest varit en marxism efter
hörsägner. Förmodligen kunna de
svenska läsarna av "Das Kapital"
ännu räknas i ett en- eller tvåsiffrigt
tal. Av socialistisk principdiskussion,
grundad på kännedom om socialismens
standardverk, ha vi snarare haft för
litet än för mycket. Det är ganska
betecknande, att impulsen till en
allvarlig och djupgående sådan debatt
nu utgår från en man, som till för helt
kort tid sedan stod utanför den
svenska socialdemokratin. Vilken
ståndpunkt man för övrigt än intager till de
uppfattningar Steffen framför, måste
var oeh en som är verkligt intresserad
för socialismens principer ge sitt
erkännande åt själva impulsen.
Det föreliggande häftet innehåller tre
avdelningar. I den första avdelningen med
rubriken Radikal socialism oeh
modern socialpolitik behandlas det
allmänna sammanhanget mellan demokratism,
socialpolitik och socialism. Den andra
avdelningen ger en närmare utveckling av S
o-cialdemokratin oeh
demokratismens problem. Slutligen belysas i den
sista avdelningen N å gra a v d e n ni
o-derna demokratismens inre
pro-b 1 e m e r.
Den större delen av de under dessa
rubriker sammanfattade utredningar är
för Tidens läsekrets förut bekant, då de
ingått som artiklar i denna tidskrift.
Sålunda igenkänner man i tre av första
avdelningarnas fem kapitel huvudpartierna av
Steffens politiska ’ ’bekännelseskrift" —
Tidens augustihäfte 1910: "Min ställning till
socialdemokratin". Andra avdelningen
utgör i det väsentliga ett återgivande av de
artiklar, som Tiden publicerade under
fjolåret i maj-, oktober-, november- och
decemberhäftena. Alldeles nya äro däremot de
två första kapitlen i första avdelningen samt
hela tredje avdelningen. Dessutom
förekomma några tillägg och ändringar i de förut i
artikelform publicerade partierna. Sålunda
har författaren inskjutit en värdefull liten
exposé av bostadsfrågan samt en skarpt
formad vidräkning med
fattigvårdsinstitutionen, för vars avskaffande och ersättande
med en rent socialj>olitisk lagstiftning han
med kraft pläderar.
En liten ändring att annotera, som
på grund av den kring Steffens artiklar i
Tiden förra hösten uppflammande striden
tilldrager sig uppmärksamhet, gäller
utvecklingen av proletäriska drag contra
demokratiska. Man minnes med vilken häftighet
Steffen angreps för sitt uttryckssätt: "det
är proletäriskt men icke demokratiskt’’ att
underskatta företagsledarnas arbete,¾tt
fantisera om produktionsledningens övertagande
av fackföreningarna, att fråssa i löst och
ovederhäftigt prat eller råheter angående
sexuella, moraliska och religiösa frågor. Då
de angivna ställena nu omtryckts för
bokform, har författaren funnit anledning göra
några ändringar, av icke oväsentlig art
tycker nog mången läsare. Från författarens
synpunkt äro de helt visst att uppfatta blott
såsom förtydliganden. Saken var ju den, att
termen "proletäriskt" av författaren
använts i flere betydelser utan gardering mot
sammanblandning av de olika
betydelsenyanserna. Nu läser man: "det är i denna
ogynnsamma mening proletäriskt,
men icke demokratiskt"; "det är
ensidigt proletäriskt men icke demokratiskt";
det är ett primitivt, ehuru
ingalunda exklusivt proletäriskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
