Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RICKARD SANDLER: VALMANSKÅREN
227
bedöma. Det hade så mycket mer varit
på sin plats att utförligare redogöra
härför som det är veterligen första
gången, som vår officiella statistik
vågar sig på en social gruppering.
Säkerligen blir den första gången icke
■den sista. Desto mer är det då
behövligt att statistiken från början
upplägges — icke så, att man undgår alla
invändningar, det kan ingen begära —
men väl så, att läsaren bestämt vet
vad det meddelade innebär. Häri
brister emellertid Centralbyråns
redogörelse så väsentligt, att man nödgas tro
att vederbörande icke själva rätt
fattat hur betydelsefulla deras nyheter
äro.
De i röstlängden upptagna ha
fördelats i följande grupper:
Grupp I.
Godsägare o. dyl.
Fabrikörer o. dyl.
Kontorspersonal.
Tjänstemän av högre grad.
Fria yrken.
Husägare och kapitalister.
Övriga i gr. I.
Grupp II.
Hemmansägare o. dyl.
Arrendatorer och brukare.
Hantverkare.
Handlande (mindre).
Handelsbiträden.
Övriga näringsidkare.
Tjänstemän av lägre grad.
Folkskollärare.
Övriga i gr. II.
Grupp III.
Kättare m. fi.
Torpare m. fi.
Drängar (i jordbruk) o. dyl.
Övriga jordbruksarbetare.
Sjömän och fiskare.
Ej speeific. arbetare.
Övriga i gr. III.
Som härav synes hava grupperna
sammanförts i tre större
huvudgrupper, "allteftersom de kunna anses
tillhöra den högre klassen,
medelklassen eller k r o p p s a r b e t a
r-nas klass". Det är alltså egentli-
gen i denna, tredelning den sociala
indelningsgrunden återfinnes.
"Till förtydligande av vissa gruppers
sammansättning torde emellertid några
förklaringar vara behövliga" heter det
i texten. Ja, de äro sannerligen högst
behövliga och det är beklagligt, att de
i så stor utsträckning uteblivit.
Vad man får veta är, att gruppen f
a-b r i k ö r e r o. d. omfattar ledare för
industriella anläggningar och större
affärsföretag, såsom bruksägare,
disponenter, direktörer för banker,
försäkringsbolag m. m. och grosshandlare;
att kontorspersonal innefattar
den vid dessa enskilda företag
anställda förvaltningspersonalen "som kan
sägas inta en mellanställning mellan
ledaren och de rena kroppsarbetarna;
att med tjänstemän av högre och
lägre grad menas de i statens och
kommunens tjänst anställda samt personal
vid enskilda kommunikationsanstalter,
vartill särskilt anmärkes, att
underofficerare och manskap vid här och flotta
återfinnas under rubriken "tjänstemän
av lägre grad"; att gruppen t o r p
a-r e även omfattar lägenhetsinnehavare,
backstugusittare och mindre husägare
på landet; att såsom drängar hava
räknats hemmavarande söner och
mågar till hemmansägare, arrendatorer
och torpare ävensom den stora
gruppen statdrängar; slutligen att f. d.
yrkesutövare alltid förts till det yrke de
förut tillhört, med undantag för f. d.
sjömän och fiskare, som hänförts till
övriga.
Det är allt, men det förslår icke för
att klargöra tabellernas innebörd. Var
går gränsen mellan godsägare och
hemmansägare? Hur långt ned i
småbruket räcker den senare benämningen?
Vilka grader av förvaltningspersonal
inräknas i kontorspersonal, och var
börjar man räkna den anställde till
kategorin arbetare? Hur ha
tjänstemännen uppdelats på högre och lägre
grad? Vad menas med "övriga
näringsidkare" av grupp II? Vad
innebär "rättare m. fi."? Hur skall man
utan kännedom om riktiga innebörden
i de tre grupperna "rättare",
"torpare", "drängar" begripa vad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
