Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK SJÖSTRAND: KREDITENS INVERKAN PÅ PRISBILDNINGEN 239
också icke kan skapa nytt kapital, kan
den åstadkomma en helt ny fördelning
av kapitalen, förvandla den
egendomslöse till kapitalistisk företagare och
vice versa, överflytta stora värden
från en samhällsklass till en annan och
därigenom verka revolutionerande på
ett helt samhälles ekonomiska
struktur. Denna verkan i stort
åstadkommer krediten framför allt genom sitt
inflytande på prisbildningen. Att
denna verkan i våra dagar
huvudsakligen är prisstegrande och
sålunda till fördel för dem, som äro
innehavare av reella värden, i motsats
till penninglöntagare och
penningkapitalister, skall den efterföljande
framställningen söka att visa.
För att börja med något allmänt
känt, har väl envar gjort den
iakttagelsen, att det är billigare att köpa
kontant än på kredit. För 3 månaders
kredit betalas ofta 2 % mer än för
kontant köp på 30 dagar. I detta fall är
prisförhöjningen att betrakta såsom en
riskpremie, pålagd den köpare, som
mindre snabbt och säkert fullgör sina
betalningar. Går man till grunden av
denna sak, skall man emellertid finna,
att den prisstegrande verkan, som
karaktäriserar krediten, är intimt
förbunden med hela vårt produktionssätt.
För att klargöra detta, skall lämnas
en inledande, kortfattad skildring av,
huru den kapitalistiska produktionen
arbetar och hurusom denna produktion
är intimt beroende av, ja, har till
nödvändig förutsättning just krediten.
Känt är ju, att det utmärkande för
den kapitalistiska produktionen är, att
den riktar sig på framställning av fast
kapital, av byggnader, maskiner,
kraftledningar, transportmedel o. s. v.
Detta betyder i själva verket
detsamma som att företagsamheten riktar sig
på allt mera långvarig
produktion; det förflyter allt längre tid mel-
lan råvarans inträde i
produktionsprocessen och dess färdigställande såsom
industriell produkt. För att utföra
dessa långvariga arbeten krävs
emellertid, att den industriella
produktionen tar i sin tjänst allt större
arbetareskaror. Vi se industrin konkurrera
med andra näringsområden om
arbetskraft och särskilt draga arbetskrafter
från jordbruket. Vi säga, att
industrin avfolkar landsbygden, men vi
kanske icke alltid göra klart för oss,
vad detta betyder i stort sett för den
samfällda produktionen och för
tillgången på olika slags varor samt för
dessa varors priser.
I korthet sagt betyder detta, att,
medan produktionen av fabriksvarorna
går framåt med jättesteg och massor
av dylika varor kastas ut på
marknaden, håller produktionen av
jordbrukets varor, av de egentliga
livsmedlen med möda jämna steg med
folkmängdstillväxten. Det är alldeles
tydligt, att, såsom det hittills gestaltat
sig, livsmedelsproduktionen i de
industriella länderna fått stå tillbaka för
produktionen av fast kapital och
allehanda fabriksvaror. Vad betyder nu
åter detta för varupriserna?
Jo, tydligtvis att de varor, som äro
föremål för masstillverkning,
fabriksvarorna, bli billigare i förhållande till
de varor, som icke äro föremål för
dylik tillverkning och som icke dragits
in i det industriella produktionssättet.
Fabriksvarorna bli billiga i
förhållande till livsmedlen, eller, rättare sagt,
livsmedlen fördyras. Senare skola
anföras några siffror för att bestyrka
detta påstående.
Man kan nu fråga sig: vad har
krediten för andel i att folk dras från
jordbruket och att de vanliga
livsmedlen stiga i pris? Förhållandet är, att
krediten är ett oumbärligt villkor för
den kapitalistiska produktion jag nyss
beskrivit. Utan kredit ingen kapita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
