Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK SJÖSTRAND: KREDITENS INVERKAN PÅ PRISBILDNINGEN 243
käre åt allmänheten och försvårar, en
lojal och berättigad konkurrens bland
affärsmännen. Det är därför på en
mycket sund basis de svenska
kooperativa konsumtionsföreningarna byggt,
då de efter engelskt mönster anslutit
sig till den kontanta försäljningens
princip, och det är en mycket lycklig
tanke, som ligger till grund för
stadgandet i den nya lagen om ekonomiska
föreningar, att i
konsumtionsföreningarna försäljning till utomstående
endast får ske mot kontant betalning.
Nämnas bör också, att den kontanta
försäljningen i hög grad bidrog till,
att de svenska
konsumtionsföreningarna, så lyckligt som skedde, kunde rida
ut stormen under storstrejken 1909.
Vad beträffar privataffärerna,
kanske bör omnämnas, att den kontanta
försäljningens princip låg till grund
för det s. k. rabattsystemet. Men detta
system vann icke någon allmännare
anslutning bland affärsmännen och
allmänheten. Systemet torde även ha
varit av ganska tvivelaktig nytta för
innehavare av rabattmärken, i det de
hänvisades att göra sina uppköp i det
fåtal affärer, som tillhörde systemet.
Möjligt vore emellertid, att en a
11-m ä n överenskommelse mellan de
privata affärerna skulle kunna inskränka
konsumtionskrediten.
Huvudsakligen är det emellertid icke
genom konsumtionskrediten som
prisrörelsen påverkas, utan detta sker mest
genom den kredit, som lämnas
tillverkningen för framtida
ä n d a m å 1 och spekulationen.
Lika nödvändigt och berättigat som
det är, att kapital ställes i den
framtida produktionens tjänst, lika
oegentligt är det, att på dylika långvariga
placeringar grundas utgivandet av
kreditmedel, som betjäna den löpande
omsättningen, utställandet av allmänna
betalningsmedel.
Såsom inledningsvis anmärktes,
måste uppdragas en gräns mellan
kreditpapper såsom omsättningsmedel och
kreditpapper såsom värdehandlingar.
För att ur en kreclittransaktion skall
kunna uppstå ett omsättningsmedel
bör det fordras, att
kredittransaktionen har karaktär av en aktuell
varuomsättning, en omsättning av
realkapital. En placering på långvarig tid
bör däremot endast ikläda sig formen
av en värdehandling, en obligation, en
aktie.
I våra dagar ligger det onekligen
till stor del i bankernas hand att
bestämma, huruvida på en
kreclittransaktion skola grundas omsättningsmedel
(sedlar, checker), eller om
kredittransaktionen skall taga formen av en
aktie-emission, ett obligationslån, och det
tillkommer därför bankerna att efterse,
att den nyss angivna skillnaden
mellan omsättningsmedel och
värdehandlingar iakttages. Banken bör, såsom
det heter, akta sig att fastlåsa sina
medel, d. v. s. att lämna ut sedlar, checker
el. dyl. mot långvariga placeringar.
Vill banken medverka vid långvariga
placeringar, så bör detta ske genom
att banken hopskaffar kapital och
distribuerar värdehandlingarna, såsom
vid aktieemissioner och uppläggande
av obligationslån. Vår svenska
banklagstiftning har hittills icke ställt sig
gynnsam mot bankers deltagande i
aktieemissioner, i det den har
förbjudit banker att själva innehava aktier.
Genom den nya banklagen har
emellertid en — låt vara blygsam — rätt
till besittning av aktier medgivits
bankerna, och detta är ingen dag för
tidigt. Ty skola bankerna träda i
närmare förbindelse med industrin, såsom
den moderna uppfattningen, särskilt i
Tyskland, synes kräva, är det givetvis
ur bankernas egen synpunkt sett
bättre, att de såsom intressenter få
taga del i företagens startande, än att
de efter hand få inträda såsom
för-sträckare åt företag, vars soliditet de
icke haft tillfälle att noggrant pröva.
Sannt är visserligen, att ett alltför
intimt samband mellan industrin och
banker, som grunda sig på depositio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
