Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till ett resultat i fråga om dyrtiden!
Där är det icke längre
fackföreningarna som kunna direkt något göra, men
i en kombinerad politisk och k o o p
e-r a t i v aktion finnes måhända något
att vinna!
Dock — dessa raders uppgift är ju
icke alls att söka föregripa vad som
skall behandlas på den kongress som
förestår. "Tiden", som själv i någon
mån står på dess dagordning, så-till
vida som en dansk motion förordar en
gemensam skandinavisk socialistisk
tidskrift, har här blott velat peka
något på vad dessa kongresser förr
givit Nordens arbetarrörelse och stryka
under att de ännu förvisso, med väl
valda och väl förberedda
dagordningar, lia en viktig uppgift att fylla. Så
mycket mera då ytterligare träder in
i brödrakedjan den finska
socialdemokratin, yngst och ändå utvecklad till
så enastående omfattning i sitt land,
helt visst rik på nya uppslag från sina
i mycket så olika förhållanden.
Vi önska kongressen ett uppriktigt
lycka till att bli ett vackert och
värdigt minnesmöte över det första
genombrottet, på samma gång den pekar
ut i dagens frågor de stora och
bärande vägarna framåt för Nordens
självständiga, men solidariskt verksamma
socialdemokratiska arbetarepartier.
Hj. Branting.
Skandinavisk fackföreningsstatistik.
För TIDÉN av SIGFRID HANSSON.
HJ. BRANTING: I KONORESSDAGAR
259
Man klagar med full rätt över att
den skandinaviska
fackföreningslitte-raturen är fattig, att den inte står i
rimlig proportion till den
skandinaviska fackföreningsrörelsens styrka och
numerära omfattning. Klagomålen
äro särskilt berättigade i vad de gälla
den rent teoretiska litteraturen. Den
sakna vi så gott som fullständigt,
medan man t. ex. i Tyskland och
Frankrike sedan många år tillbaka förfogar
över en mycket omfattande sådan.
Den praktiskt-statistiska litteraturen
är, om man till den räknar av
fackorganisationerna årligen utgivna
berättelser, något rikligare. Den växer för
varje år, och inom
centralorganisationerna och de större fackförbunden
har man under de senare åren lagt sig
mer och mer vinn om att samla och
bearbeta statistiskt material. I stort
sett måste man dock säga att den
skandinaviska faekföreningsstatisti-
ken ännu befinner sig i ett ganska
outvecklat stadium.
En god början till noggrannare
bearbetning av det under årens lopp
samlade materialet är i vårt land
gjord av den kommitté, som haft
omorganisationsfrågan under utredning.
Den svenska fackföreningsrörelsen har
sålunda i delarna I och III av det på
nämnda kommittés föranstaltande
nyligen utgivna arbetet
"Fackföreningsrörelsen" erhållit en ganska ingående
statistisk belysning, och det bör nu bli
lätt att med detta arbete som grundval
fullständiga fackföreningsstatistiken i
vårt land.
I Danmark ha våra partivänner J.
Jensen och Martin Olsen grundlagt
fackföreningsstatistiken i det
historiska arbete, * som de gåvo ut år 1901.
Och i en nyligen utsänd berättelse har
* ’ ’Oversigt över Fagforeningsbevegelsen
i Danmark i Tidén 1871—1900."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
