Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TIDEN
omtänksamhet är ju särdeles stor och
hans ekonomisinne väl utvecklat. Han
anser således, att ett eller ett par barn
är alldeles tillräckligt, en son och en
dotter t. ex. Sonen övertar i sinom tid
gården och flickan giftes bort i någon
av grannfamiljerna. — Vidare är att
märka, att i Frankrike f. n.
småbruken minskas, under det att storgodsen
ökas. Jag har tyvärr ej några siffror
till hands att belysa storleken av resp.
minskning och ökning. Orsaken
vilar emellertid till en stor del på
tullväsendet och på det nuvarande
jordbe-skattningssystemet, vilket i hög grad
gynnar de stora godsen, men lägger sin
tunga hand på de mindre
jordbrukarna.
Orsaken till den hela landet — och
för övrigt de flesta andra kulturstater
också — genomgående sjunkande
nativiteten och relativa
folkminskningen bottnar alltså
ytterst i det nuvarande
privatkapitalistiska samhällssystemet och dess
orättvisor. Och det är klart, att när
upplysningen bland massorna stiger,
när de kommer till insikt om sitt eget
usla läge, när de vaknar till
medvetande om och förståelse för den kamp
deras klassbröder kämpar, då inser de
att för många barn betyder en
svår hämsko i frammarschen mot de
efterlängtade idealen, och då upphör
de helt enkelt att under denna
kamptid skaffa så många barn till världen.
När sedan socialismen är genomförd,
när barnen växer upp i hemmets
trygga hamn under föräldrakärlek och
vänlighet och med samhällets omsorgsfullt
värnande hand bakom det hela, då
skall varje barn i familjen hälsas
välkommet, därför att envar blir en
arbetare, som skall göra samhället ännu
rikare och lyckligare, och då. skall med
varje ny uppspirande generation
människosläktet bli allt mera kyskt, rent
och ädelt.
Folkstagnationens verkningar.
Man bör mycket noga skilja mellan
de verkningar en li.khet i
mortali-tets- och nativitetssiffrorna framkallar
-— d. v. s. då befolkningsmängden
bibehåller i stort sett samma storlek —
och de som framkallas av en a b s
o-lut sjunkande folkmängd. Men
då vi inte sett något tecken till ett
absolut sjunkande, så torde det vara
tillräckligt att här till sist något
syssla med de verkningar en stagnation
i folkökningen framkallar.
Man frågar sig då först om folkets
välstånd har växt, om fattigdomen,
nöden och eländet har lindrats, och om
den andliga kulturen vunnit eller
förlorat på denna barnbegränsning? —
Den franska nationalförmögenheten
stiger ju som bekant oupphörligt;
franska bankens guldförråd har från
1895 ökats från 2 till 3 miljarder; och
det franska i utlandet placerade
kapitalet uppgår till enorma summor. Allt
detta visar ju att landet är
synnerligen rikt och välmående. Men därmed
behöver ju inte vara sagt, att det finns
ett allmänt välstånd. Pengarna
kunna ju vara placerade på ett
jämförelsevis litet antal händer.
Arbetslönerna för vissa
yrkesgrupper av arbetare synas dock i
Frankrike vara jämförelsevis höga i
förhållande till levnadsomkostnaderna.* Och
det allmänna välståndet i Frankrike
är nog jämförelsevis stort. Men man
skulle på grund av den franska rasens
idoghet och flit och den ringa
tillväxten i numerär kunna väntät att ha
mycket större allmänt välstånd.
Rubbningarna i den högre kulturens
frammarsch faller sig ju alltid
svårare att konstatera, men med visshet
torde dock kunna sägas, att någon
tillbakagång e j ägt rum. Och vi skall
komma ihåg, att Frankrike icke är ett
de få lysande undantagens,
utan i stället ett de många goda
medelmåttornas land. Och
den franska kulturen bibehåller dock
ännu sitt stora yttre inflytande.
Slutligen kommer den sista, men
icke minst viktiga frågan för oss
socialdemokrater : hur verkar en
folkstagnation på a r b e t a r e k 1 a s-
* Se närmare därom sifferuppgifter i
Samuel Hemsley: Bland franska arbetare.
Gebers förlag 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
