Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s e n s frammarsch ? Naturligtvis kan
vi genast slå fast att ett upphörande
av barnalstringen eller ett fullt
genomfört tvåbarnssystem måste anses vara
ur alla synpunkter förkastligt.
Vi får ej glömma, att det är som den
stora massan, som flertalet
vi en gång skall segra. Lederna får ej
glesna, utan ungdomen bör
naturligtvis rycka in i allt större massor och
ta vid i arbetet, när föregångarna inte
orka mer. Å andra sidan är det lika
uppenbart, att en mängd barn vid
kristillfällen i hög grad förminskar
uthålligheten och stridskrafterna. Det
gäller alltså att här finna den gyllene
medelvägen — säkerligen här mera
svår-funnen än annorstädes. Man måste
ju ock ta med i betraktande
föräldrarnas ekonomiska ställning såväl som
deras fysiska rasvärde. En mängd
svårlösta, ytterst komplicerade fall uppstår
på detta sätt. T. ex.: bör en
ekonomiskt väl situerad familj, men med
tecken till degeneration, tillåtas sätta
barn till världen? Eller tvärtom?
Sådana och en mängd liknande
frågor kan vi säkerligen ej vänta
fullständiga svar på på långa tider framåt.
Det är betecknande för hela
människosläktets andliga ståndpunkt, att de
vetenskapliga resultaten i
befolkningsfrågan och hithörande (rashygien,
eugenik), vilka ju måste anses böra
ligga till grund för all
samhällsforskning, ännu är lindrigast sagt
minimala. Ja, man kan knappast tala om
vetenskapliga resultat, så länge ännu
de lärde tvista sinsemellan om de
fundamentala frågorna. Ungdom,
som älskar ströva obanade vägar och.
längs ensliga stigar leta sig fram till
avlägsna mål, kan här finna stora vida
verksamhetsfält fria och öppna––––
Fattigdom och rikedom.
Ett genmäle mot Svensk Tidskrift.
OTTO Q RIMLUND: NÅGRA ORD I BEFOLKNINGSFRÅGAN
277
I Svensk Tidskrifts 4 :de häfte för i
år förekommer en anmälan av ett
under titeln "Fattigdom och rikedom"
tryckt föredrag, som hölls av
undertecknad i höstas i studentföreningen
Verdandi. I detta föredrag har
anmälaren funnit både "förtjänster" och
fel. Naturligtvis är det endast de
senare han talar om.
Först och främst har jag knappast
ägnat en tanke ’ ’åt de r i k e d o m
s-bildande krafterna —
rikedomsbildande i betydelsen höjande av
folkvälståndet". — Det frågas: om
jag, såsom jag i mitt föredrag gjorde,
förklarar att jag för tillfället icke
sysselsätter mig med begreppet
rikedom i betydelsen folkvälstånd, är jag
H Detta genmäle har av förf. tillställts
Svensk Tidskrift men ieke där beretts
plats. "Tiden" öppnar däremot gärna sina
spalter, då ämnet är av allmänt intresse.
då skyldig att det oaktat behandla
även denna synpunkt? Den är för
mitt ämne, från den sida sett ur
vilken jag vid föredraget — enligt
förutgående överenskommelse —
behandlade det, fullkomligt likgiltig.
"Så som författaren uppfattar
saken, (nämligen monopolbegreppet),
blir resonemanget alldeles
missvisande". Naturligtvis — när man som
anmälaren har en förutfattad mening,
som går i annan riktning än
författarens.
"Hr Flodström förbiser nämligen, att de
personer och företag, som sålunda ha en
mer än normal förtjänst i en mängd fall
också ha en ni er än no r m al d u g 1 i
g-h e t och alltså tillskynda samhället en i
n-k o in s t ö It n i a g, som minst uppgår till
och i vanliga fall långt överstiger det
överskott över normal inkomst, som tillfaller
dem själva."
Detta mig tillskrivna förbiseende är
— jag hoppas var och en skall förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
