Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sabotaget
som ett arbetarklassens stridsmedel.
För TIDEN av ALBERT THOMAS (Paris).
På anmodan av Tidens redaktion
att meddela svenska läsare några
intryck om den
syndikalistiskt-anarki-serande fackliga rörelsens nuvarande
ställning i sitt franska fädernesland
har Albert Thomas, en av de
många gedigna yngre krafterna inom
den franska socialdemokratin, redaktör
för den utvidgade Eevue Socialiste,
som numera ägnar särskild
uppmärksamhet åt fackliga frågor, haft
vänligheten tillställa oss en längre analys
över sabotaget. Förf., själv
re-formist, genomgår med
vetenskapsmannens objektivitet vad som kan
tala för och mot detta i Frankrike en
tid så populära stridsmedel, och ingen
skall kunna beskylla honom med
fog-för att utan prövning döma på grund
av förutfattade meningar. Artikeln,
som vi på grund av dess omfång
må-^te fördela på två häften, är översatt
från förf:s franska manuskript.
Det hör till de utmärkande dragen
hos den franska intelligensen att vi
gärna giva varje idé en rationell form,
som lämpar sig för agitationen för
densamma. Franska revolutionens
historieskrivare, en Tocqueville, en
Taine, en Sorel, ha alla i olika former
konstaterat vilken märklig
spridningsmakt franska hjärnor gåvo åt de nya
tankarna. Jag har intet intryck av
att denna styrka hos vår ras skulle
vara sedan den tiden på retur.
Alltsedan vår Confédération Generale du
Travail (C. G. T. = ’Allmänna
Arbetareförbundet") sökt formulera sina
revolutionära fackliga stridsmetoder,
allt sedan dess teoretiker slungat ut
som alldeles nya idéer den
revolutionära generalstrejken, den
antiparla-mentariska direkta aktionen,
bojkotten och sabotaget, ha många
fackföreningsmän i andra länder, många
rörelsens pioniärer, som begynt tvivla på
sina vanda metoder, än en gång vänt
sina blickar mot det revolutionära
Frankrike. Ja, vi ha ju också
försport, icke utan en viss häpnad, att
även de starka och metodiska
skandinaviska organisationerna begynt taga
intryck av sabotage-metoden och
ämnade pröva dess verksamhet. *
* Vi känna icke om det är den redan
väsentligen knäckta danska syndikalismen,
eller den Tranmælska agitationen i Norge, om
vars ringa betydelse den skandinaviska
kongressen så starkt. vittnade, eller våra egna
hemma-syndikalisters stora ord oeh snöpliga
resultat som genljudit så starkt till
Frankrike att ett dylikt missförstånd kunnat
uppkomma. I varje fall äro dessa Thomas’
uttalanden ett ypperligt exempel på
sanningen av don gamla sentensen, som en gång
gamle Boestad fick i riksdagen slungad
emot sig: E longinquo major
reve-r en t i a, det är uttytt: vördnaden är störst
på avstånd. Bed.
Tidén, n:r 10, 1912
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
