Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
TIDEN
Tabell I.
Folkskolor i^in1^r,e Småskolor
Undervisningstid per klass Skolans littera folkskolor Summa
Antal barn
Hel undervisningstid............... A—a 133,678 — 76,167 209,845
Halv > ............... B-b 73,810 — 73,751 147,561
Tredjedels » ............... H — 2,534 — j 2,534
Fjärdedels > ............... C, E—e, g 166,052 — 50,327 216,379
Sjättedels » .............. D, F, H-d 68,561 55,360 11,319 135,240
Åttondels » ............... G 16,394 — — 16,394
Tolftedels > ............... I — 23,037 — 23,037
Adertondels » o. därunder —____________— 2,425_______—_____2,425
Summa 458,495 83,356 211,564 || 753,415
Anm. Sedan denna artikel skrevs, har redogörelsen för år 1910 utkommit. Denna
visar, att de bästa skolformerna alltjämt tillväxa i antal fastän på långt när ej i så raskt
tempo som önskvärt vore. Det blir i nästa artikel tillfälle att beröra 1910 års skolförhållanden.
dessa skolor varit i medeltal 0,74 %
årligen för folkskolorna och 1,03 %
för småskolorna. Om vi sålunda
marschera framåt i samma takt
hädanefter, så komma vi fram till normala
skolförhållanden om
respektive — 136 och 98 år, d. v. s. först
våra barnbarnsbarn ha utsikt att få
full ranson av den andliga födan!
Det har från åtskilliga håll antytts,
att orsakerna till det relativt klena
resultatet av vår nutida
folkundervisning skulle ligga hos
lärarepersonalen eller åtminstone hos
lärareseminarierna. Men man behöver
sannerligen icke studera förhållandena
länge, förrän man finner, att
huvudorsaken icke nödvändigt behöver
ligga på någotdera av de nämnda
hållen. Det finns andra fullt tillräckliga
förklaringsgrunder.
Vad särskilt lärarepersonalen
beträffar, så må man besinna, under vilka
förhållanden flertalet arbetar. Det är
"verkligen förvånansvärt att över
huvud taget något resultat vinnes.
Att undervisa 4—6 klasser
samtidigt, att dagligen ensam hålla reda
på, snart sagt både kroppsligen och
andligen, ända till 40 à 50 barn från
småbarnskolestadiet till
övergångsåldern, att ensam ansvara för att följa
"utvecklingen av samt undervisa uti —
15 olika ämnen och ändå komma till
något resultat, det vittnar sannerligen
om en virtuositet och själsspänstighet,
som är beundransvärd.
Nej, huvudfelet ligger i skolornas
organisation och för ringa
an-t a 1. På varje lärarekraft kom år
1909 vid våra folk- och småskolor i
medeltal 41 lärjungar (det fanns dock
lärare, som hade att ensamma
undervisa och uppfostra bortåt — 200),
medan motsvarande barnantal i allm.
läroverk och samskolor var blott 14.*
Folkskolans lärarepersonal har
alltså att samtidigt undervisa 3 gånger
så många lärjungar som i skolor
för ’bättre mans barn". Lägg härtill,
att de också stundom ha ända till 6
gånger så många klasser och alltid
5 gånger så många ämnen, så får man
en föreställning om, vilken
arbetsbörda, som lagts på denna personal.
Om någon skulle sätta ifråga, att
en lärare i ett gymnasium skulle en-
* På varje lärjunge i gymnasierna kom
65,5 läraretimmar. På varje lärjunge i
folkskolan kom 10 läraretimmar, fastän
folkskolans lärarekår har ungefär dubbelt sà
många läraretimmar pr vecka som
elementarskolans lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
