Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. SANDLER: FOLKBILDNINGENS GRUNDPROBLEM_________________29T
icke mindre än — 27 olika sätt, de
mindre folkskolorna på 22 och
småskolorna på 24, d. v.’ s. det finns här
i landet 27 olika slag (arter) av
folkskolor, 22 arter av mindre folkskolor
och 24 d:o av småskolor.
Ur denna i sanning rika mångfald
av variationer kunna följande
huvudtyper erhållas:
1. Skolor, som lia särskild lärare för v a r
klass med 8 månaders undervisning
ärligen. (Litt. A-a skolor.)
2. Skolor, i vilka läraren undervisar i v à
klasser samtidigt under 8 månader
årligen. (Litt. B-b skolor.)
3. Skolor, i vilka läraren antingen
undervisar fyra kxasser samtidigt
eller delar barnen i två avdelningar med
två klasser i vardera, som
undervisas varannan dag. (Litt. O,
E-c, g.)
4. Skolor, i vilka läraren undervisar 3
klasser samtidigt ena hälften av läsåret oeh
2 eller 3 andra klasser i samma skola
, andra hälften eller ock har sex
klasser att samtidigt undervisa
hela läsåret. (Litt. D, F, H och
d-skolor.)
5. Skolor, som flytta på två stationer, och
i vilka läraren på vardera platsen
samtidigt undervisar 4 klasser. (Litt.
G-skolor.)
C. Skolformer av ännu sämre organisation,
såsom mindre folkskolor och småskolor,
flyttande på 3—4 stationer. (Litt.
I-skolor m. fi.)
Vid bedömandet av dessa
skolorganisationers värde har man de senare
åren infört termerna "heltids-" och
"halvtidsläsande" skolformer i
redogörelserna.
Ur den nu föreliggande
redogörelsen framgår, att av de 753,415 år 1909
i folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor undervisade barn i åldern
7—14 år hade 449,574 eller 59,7 %
gått i heltidsläsande skolor och 303,841
eller 40,3 % i halvtidsläsande eller
mindre. Det bör här bemärkas, att
man med förra slaget skolor menar
sådana, där barnen gå i skolan full
lästid = 8 månader årligen, oavsett huru
dessa skolor eljest äro organiserade,
och med det senare slaget
(halvtidsläsande) menar sådana skolor, där
barnen bevista skolan bara hälften eller
mindre av den stadgade tiden.
Nu omnämnda indelning av
skolorna är emellertid ganska vilseledande,
ifall man vill ta reda på det mått av-:
undervisning varje
folkskolebarn fått. Ty det är uppenbart, att.
barn, som gå i fyrklassig skola, däri
alla klasserna samtidigt undervisas av’
samma lärare, icke kan erhålla
undervisning direkt av läraren mer äix
under fjärdedelen av tiden, om det
annars är någon mening med
klassindelningen. Det säkraste
undervisningsmåttet blir därföre den tid läraren
har-att direkt undervisa en och samma.
årsklass.
Utgår man från denna
indelningsgrund, får man skolor med hel-, halv-,
tredjedels-, fjärdedels-, sjättedels-,
åttondels-, tolftedels- och
adertondels-undervisning pr klass och år.
Nedanstående tabell visar, huru
undervisningen tillmättes efter denna,
grund åt svenska folkets barn år 1909,
då i våra folkskoleanstalter
753,415-barn undervisades sålunda:
Av tabellen framgår, att icke
mindre än 3 9 3, 4 7 5 av de undervisade
barnen eller 5 2,2 % erhöllo
proportionsvis blott fjärdedels- e
1-1 e r m i n d r e undervisningstid
pr-klass samt att endast 209,845 barn
eller 27.9 % erhöllo normal
undervisningstid.
Det bör slås fast, ja brännas in i
vårt kultursamvete det övermåttan
tänkvärda däruti, att ännu år
1903-fingo
147,561 barn blott halv ranson av
kulturbrödet,
2,535 barn blott tredjedels dito,
216,379 barn blott fjärdedels dito,
135,240 barn blott sjättedels dito,
16,394 barn blott åttondels dito, oeh
25,462 barn blott tolftedels- oeh
därunder.
Man må villigt erkänna, att
folkundervisningen tillvunnit sig allt
varmare sympatier hos både de styrande
och folket samt att på denna grund
utvecklingen gått och går framåt mot
en bättre sakernas ordning. Antalet
A-skolor ökas sakta men säkert.
Sedan 1901 har ökningen av barnen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
