Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TIDEN
dervisade i hemmen. Ty någon
ordnad undervisning i hemmen kan här
ej bli tal om. Talet ifråga torde
snarast ha uppkommit, emedan skolråden
haft överflöd på icke undervisade barn
och velat minska antalet härav genom
att föra så många som möjligt på
hemmen. Någon undersökning om vilken
undervisning barnen fått i hemmen
förekommer nämligen sällan eller
aldrig, åtminstone på landsbygden,
där dock det övervägande antalet av
dessa "hem"undervisade barn
förekommer. Man tycker som så, att
barnen, som varit i hemmet hela läsåret,
"ha väl fått lära nånting", oeh så
upptagas de såsom undervisade
i hemmen.
I själva verket ha nog flertalet av
dem varit utan undervisning oeh i
stället sysselsatts med ofta allt för
strängt arbete till men för deras
kroppsliga utveckling. Det blir alltså
98.487 barn eller över 11,5 % a v
alla skolålders-barn, som
ej åtnjöto någon som helst
ordnad skolundervisning
å r 1 9 0 9.
Dessa icke undervisade barn äro
ordnade i vissa grupper, som var och
en förtjänar en särskild
uppmärksamhet.
Om den hemundervisade gruppen
har redan lämnats nödiga
förklaringar.
Sedan kommer "m i n i m i a n d e
r-na", d. v. s. sådana barn, som fått
skolrådets tillstånd att sluta sin
skolgång, emedan de skulle sakna den
begåvning, som erfordras för att kunna
genomgå skolans hela kurs. Deras
antal uppgick till 7,163, därav 6.409
från landsbygden (nära 1,5 % av hela
antalet undervisade barn) oeh 754
från städerna (drygt 0,5 %).
Belysande för huru ojämnt fördelade
dessa "mindre begåvade" barn äro
inom rikets olika delar är följande
sammanställning.
Man bör i denna tabell observera
det märkliga, att Gävleborgs läns
städer ha nära 15 gånger så hög
procent av "mindre begåvade" skolbarn
som städerna i det intill liggande
Minimiander
¾t¾ri Lands- Land o. stad
3Iaaer bygd tillsammans
% av antalet skolbarn
Malmöhus t län... 0,70 0,17 0,30
Kristianstads > ... 0,26 0,30 0,so
Gävleborgs » ... 1,71 1,67 1,70
Västnrnorrl. > ... 0,12 1,05 0,8
Stockholms > ... 1,30 2,21 1,8
Norrbottens > ... 0,5 2,23 1,8
Uppsala > ... 0,55 3,03 2,o
Västerbettens > ... 0,i 2,31 2,s
Hela riket........... 0,5 1,5 0,8
Västernorrlands län. Vidare att
Uppsala läns landsbygd har relativt 18
gånger så många som
Malmöhusläns landsbygd. Äro verkligen
förhållandena sådana, ja, då bör en
undersökningskommission genast tillsättas
för att utreda orsakerna.
Vidare är det ju anmärkningsvärt
att landsbygden har att uppvisa
proportionsvis 3 gånger så stort antal
"mindre begåvade" barn som
städerna. Det är ju eljest icke känt, att
andesvaghet eller sinnessjukdom
starkare framträder på landsbygden än i
städerna.
Till nu, för övrigt endast antydda
ojämnheter rörande dessa barns
förekomst i olika bygder och skolor torde
emellertid icke kunna ges någon
annan förklaring än att här föreligga
falsarier, medvetna eller
omedvetna. Föräldrar och målsmän, ja,
kanske t. o. m. barnen själva föregiva
utan grundade skäl "klen begåvning"
för att slippa de besvär och kostnader,
som äro förknippade med skolgången,
eller för att få använda barnen i
industriellt arbete utan att komma i
konflikt med gällande lagar och
förordningar. Och skolråd och lärare
låta udda vara jämnt och utfärda
betyg på "mindre begåvning".
Det i och för sig upprörande uti
sådant förfaringssätt blir rent av
hjärtskärande, då man erfar att det så gott
som uteslutande är fattiga barn,
som på detta sätt smugglas ut i
arbetsmarknaden. Härtill kommer nu,
att dessa barn, som år 1909 ännu voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
