Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39.6
TIDÉN
ias Miner ..och mer av den fulländade
moderna affärsorganisationens
snabbhet, ’ effektivitet och minutiösa
noggrannhet i stort som smått, men även
av dess så att säga statsmannamässiga
överblick över förhållandena och
förmåga att offra en stundens fördel för
att kunna skörda framtidens frukter.
Ingenstädes torde starkare hinder
av doktrinär art ursprungligen ha
ställt sig i vägen för kooperationens
erkännande som en med den fackliga
och politiska organisationen
jämbördig kraft än just i Tyskland. Såsom
läsarna av denna artikel torde ha sig
bekant, stod den stränga marxismen
till en början mycket skeptisk för att
icke säga fientlig mot
konsumentkooperationen. Ännu vid partikongressen
i Berlin 1892 fattades en ytterst
kooperationsfientlig resolution, som
visserligen närmast avsåg
produktionsföreningar, men som var så oklart
avfattad, att den av många partivänner
ansågs gälla kooperationen i dess
helhet. I densamma hävdades det, att
bildandet av kooperativa föreningar
kunde godkännas blott i det fall, att
de avsågo att hjälpa arbetare, som
blivit tillbakaslagna i facklig eller
politisk kamp eller för att underlätta
agitationen. "I övrigt", hette det, "ha
partivännerna att motsätta sig
bildandet av kooperativa föreningar
och särskilt bekämpa den tron, att
kooperativa föreningar skulle vara i
stånd att utöva inflytande på de
kapitalistiska produktionsförhållandena,
höja arbetarnas läge som klass,
upphäva eller ens. mildra arbetarnas
politiska och fackliga klasskamp."
Dena stämning var så stark, att ännu
den fackliga kongressen i Frankfurt
a. M. 1899 beslöt besvara ett förslag
att debattera "Arbetarnas makt som
konsumenter" med en enkel
övergång till dagordningen! Vid
partikongressen i Hannover samma år
antogs på förslag av Bebel en något mera
förstående resolution, vari bl. a.
erkändes kooperationens betydelse som
medel att uppfostra arbetareklassen
till självständig ledning av dess
angelägenheter.
Fyra år senare bildades
Zentral-verband deutscher Konsumvereine, och
därefter följde ett hastigt omslag i
uppfattningen inom partiet, men
framför allt inom fackföreningsrörelsen.
1905 behandlade den fackliga
kongressen i Köln bl. a. hemarbetsfrågan och
förklarade, att den ansåg de
kooperativa föreningarna skyldiga att i sitt
eget intresse undvika alster av
fängelse- och hemarbete samt varor, som.
producerats av svältavlönade arbetare.
Detta beslut visar förträffligt, vilken
omsvängning, som skett i
åskådningen. Nu ansågos icke längre
konsumtionsföreningarna värdelösa för
arbetarnas fackliga kamp!
Den kooperativa centralen
förklarade naturligtvis, att detta beslut
ickekunde vara bindande för
kooperationen, då icke någon överenskommelse
därom var träffad mellan de fackliga
och kooperativa organisationerna, men
beslutet gav anledning till
underhandlingar mellan styrelserna för de
båda centralorganisationerna, och
dessa underhandlingar ledde till en
positiv överenskommelse, som enhälligt
godkändes av den kooperativa
kongressen i Munchen 1910 och den
fackliga kongressen 1911 i Dresden.
Det ingångna fördraget, som
omfattar fem särskilda huvudpunkter,
har på sin tid varit i korthet refererat
i Social-Demokraten och möjligen
någon mer arbetartidning. Då det i
flera avseenden är märkligt, förtjänar
det emellertid att en gång- i sin
helhet återges inför svensk publik.-
I förväg bör dock påpekas, hur
fullständigt våra tyska kamrater på
ett tiotal år förmått frigöra sig från
varje spår av doktrinarism
beträffande kooperationen. Man har alldeles
slutat att tala om för kooperationen
vad den är och var, gränsen för dess
inflytande på samhällsutvecklingen
går —; antagligen i förhoppning, att
rörelsen själv och utvecklingen ära
bäst ägnade att avgöra dessa saker. T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
