Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS ORNE: ORGANISERAT SAMARBETE 305
praktiskt taget alla äro med, kan
kooperationen utveckla hela sin
¾raft och i full utsträckning
tillgodogöra sig stordriftens fördelar.
Det finns också en del längesedan
utnötta klichéer, som vissa riktningar
vilja påtrycka kooperationen, och när
•detta icke medgives, bli vederbörande
ledsna. Fortfarande spökar idén om
producentkooperativa arbetareföretag
i många fackföreningsmäns
hjärnor såsom den enda riktiga formen
för kooperation. Detta är fallet ännu
mer i Danmark än här och har vad
Köpenhamn vidkommer sin fullgiltiga
förklaring i "de lokale Forhold".
Danskarnas speciella förkärlek
härvidlag satte nog en viss prägel på
senaste skandinaviska
arbetarekongres-■sens resolution i frågan. Man borde
dock icke ens behöva allvarligt
diskutera de fristående
produktionsföreningarna i våra dagar, sedan en mer än
sekellång praktisk erfarenhet
ådagalagt deras oförmåga att i längden
hålla sig uppe i konkurrenskampen
och deras naturliga tendens att, därest
detta i enstaka fall lyckas, övergå till
rena privatföretag. Men felaktiga
idéer måste icke blott vara döda utan
också begravda, innan de sluta att
göra skada.
Förhållandet mellan facklig och
kooperativ organisation påverkas
också av den omständigheten, att de
kooperativa företagen år från år vinna
allt större betydelse som
arbetsgivare.* Detta är till enbart fördel för
och andra liknande medel bli allenahärskare
inom sin bransch för att till några få
kapitalisters förmån utsuga konsumenterna.
Ett kooperativt företag har att genom goda
varor och billiga priser draga till sig
samtliga konsumenter inom sitt område, och
konsumenterna själva äga ju företaget och
avgöra medelst lika rösträtt suveränt över dess
ledning.
* Enbart den brittiska
konsumentkooperationen sysselsätter för närvarande omkring
110,000 personer, till större delen
handels-och industriarbetare. Engelska
partihandelsföreningen — motsvarande affärsavdelningen
den fackliga striden, såsom var och en
kan förstå utan vidare förklaringar,
men i Sverge står man å ömse håll
ännu litet yrvaken inför denna nya
fråga, och detta kan lätt leda till en
del komplikationer.
* ... *
Med fasthållande av den sats vi i
början av dessa rader framhävde,
nämligen att arbetarnas deltagande i den
kooperativa rörelsen endast är ett
nödvändigt komplement till deras
fackliga strävanden, måste vi sålunda, en-,
ligt min mening, söka att här i Sverge
komma fram till full klarhet över de
punkter, där kooperation och
fackföreningsrörelse mötas. Detta kan icke
ske genom att endera av dessa
rörelser tar sig för att dekretera, huru
den andra skall förhålla sig.
Intressegemenskapen är stor, men den kan
komma till uttryck endast genom
praktisk samverkan på punkter, där
ingendera rörelsens självständighet
äventyras. Och programmet för
denna samverkan bör uppgöras genom fri
förhandling mellan
centralorganisationerna å ömse sidor.
I detta avseende liksom i så många
andra står Tyskland som ett verkligt
föregångsland. Både
fackföreningsrörelse och kooperation gå där framåt
med en — man skulle vilja säga —
maskinmässig precision. År
från år ökas bägge organisationerna
i medlemsantal, inre fasthet och yttre
betydelse. Deras arbetsmetoder präg-
inom svenska Kooperativa förbundet — har
nu ensamt den över 20,000 funktionärer och
arbetare, och skottska
partihandelsföreningen mellan 7 och 8 tusen. I vårt land kan
redan nu den kooperativa personalen räknas
till c:a 2,500 personer. Om tio år kommer
den, förutsatt att utvecklingen går lika
raskt som de senaste två åren, att uppgå till
7 à 8 tusen eller kanske mera.
Tiden n:r 10, 1912
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
