Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. H:SON-HOLMBERG: DEN POLITISKA VISAN 329
och gällde som en fruktansvärd
revolutionshärd. I politiskt hänseende
torde den ha varit jämställd med
studentföreningen Verdandi i vår tid,
vilken bland sina stiftare har
nuvarande statsminister Staaff och nuvarande
krigsminister David Bergström.
Hans Järta eller, såsom han skrev
sig innan han 1800 desperat avsade sig
friherreskapet, baron Hierta, är
sannolikt den politiska visans skapare
här i landet. De flesta av denna tids
politiska visor voro osignerade och
det har fördenskull uppstått tvist
mellan litteraturhistorikerna om vem som
varit författare till den eller den
visan. Visst är att Järta skrivit ett
flertal. "Bjocorna" är en sådan ofta
omnämnd politisk visa, som allmänt
anses ha Järta till förf. Av
litteraturhistoriker karaktäriseras den som en
"dryckesvisa". Det uppges också, att
ungherrarna vid kungens kansli och
gardesregementena brukade sjunga
den vid festliga lag, måhända t. ex.
såsom "Helan går" etc. sjunges vid,
ett nutida svenskt smörgåsbord. Man
var genomträngd av fransk
revolutionspolitik och tog gärna till
utgångspunkt något politiskt ämne.
Anspelande på sansculotterna i Frankrike,
vilka som småfolk buro långbyxor,
under det att (hov-) adeln som
klass-märke bar knäbyxor, går visan även
under namn av sans-culottevisan. Sans
culotte betyder på svenska utan
knäbyxor och gällde som öknamn på
demokratiskt folk, "långbyxorna" eller
"de byxlösa". Några strofer må här
anföras:
Må champagneåruvans safter
Liva all vår tacksamhet
Mot de hjältar, vilkas krafter
Hedrat deras byxlöshet.
Ty, om detta vin ej vunnit
Skygd av sansculotterna,
Hade det alltsammans runnit
T de krönta byxorna.
Adam i fullkomligheten,
Titan svaghet, utan brott,
.Bildad till gudomligheten,
Var den första sanseulotte.
Inga bockskinnsbyxor höljde
Belåtet av Jehovah;
Men Kan föll, och straffet följde
På de nya byxorna.
Adam sparkas från sin forna ära och sitt
paradis samt dömes att städse bära ’ ’"dessa
svaghetens bevis’’.
Man allt sedan vågat säga,
Att all mänskans värdighet
Ej förmår att överväga
Ärvda byxors åldrighet.
Men i våra kloka dagar
Har man sett fransoserna
Stifta sina nya lagar
Utan råd av byxorna.
Under 1700-talet var patriotismen
en fråga, som ivrigt diskuterades i
Frankrike och vartill Voltaire hade
givit uppslaget. Man gjorde sträng
skillnad på sann och falsk patriotism.
Med sann patriotism menade man
sådan, som tänkte på landets bästa och
förkovran utan hänsyn till egna
personliga fördelar och intressen, under
det att den falska patriotismen
betraktades som ett i praktiken utövat
rov-och roffsystem. De falska patrioterna
voro, såsom vi i dag på marxistiskt
språk skulle säga, landets
expropriatö-rer och utsugare. En avart av dessa
voro de patriotiska mörkmännen, som
fasade för upplysningen, de egentliga
fienderna till ljuset. Även existerade
en rojalistisk patriotism, som endast
var en vacker omklädnad för
despotism och tyranni. Den politiska visan
ger uttryck åt samtliga dessa slag av
patriotism, än högstämt, än gisslande,
än hånande, allt efter patriotismens
art och beskaffenhet.
De patriotiska mörkmännen,
obsku-ranterna, ägnade A. G. Silverstolpe,
känd som politiker och sedermera en
av 1809 års män, en sång. Plan
sjunger sålunda:
Jo, bröder Fån & kompani,
Jag tror fullkomligen som ni,
Att kunskapsljusets eld tär kring sig, gudi
klagat,
Och att, vad helst man säga må,
Så blir det aldrig väl ändå,
Förrän det ljuset är förjagat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
