Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTFRID BJÖRKLUND: FACKFÖRENINGSRÖRELSE OCH KOOPERATION 337
tarklassen att övertaga distribueringen
av sin egen konsumtion. Härigenom
kan också den första grunden läggas
till producentkooperation, omfattande
sådana varor, vilka utgöras av
förbrukningsartiklar för
arbetare. Längre än dit lärer aldrig
arbetarekooperationen med fördel
kunna drivas; för att få den egentliga
storindustrin koopererad saknas, som
förut är nämnt, bland allt annat det
nödvändiga kapitalet. Men då de
stora industrierna bestämmer det
allmänna arbetsförhållandet och detta långt
mindre låter sig rubbas av kooperativ
produktion än av facklig aktion, följer
härav att ingen förfaren
fackföreningsmän kan vara svag för
producentkooperation. Vilket skulle
bevisas.
Som redan är framhållet ligger
konsumentkooperationen på ett helt annat
plan. På detta område kan förvisso
resultat frambringas, som alltför länge
varit för ringa beaktade. Genom ett
närmare samarbete kunna
fackorganisationerna säkerligen lämna
kooperationen ett gott stöd i agitationen.
Denna måste dock planläggas och ledas av
erfarna och kunniga kooperatörer, ty
det är begripligt om den fackliga
ledningen, som är tillsatt med hänsyn
till helt andra uppgifter, icke äger
de kvalifikationer, vilka för en
framgångsrik kooperativ verksamhet, även
den agitatoriska, är nödvändig.
Tyskarna ha på detta, liksom på en del
andra områden, slagit in på en väg,
som gott borde kunna tjäna som
mönster.
Om konsumtionsföreningarna alltså
kunna vinna en ökad anslutning
genom det stöd den fackliga rörelsen
kan lämna samt bliva en verklig makt
inom olika slag av varuförmedling, så
kan kooperationen, i vissa fall, bliva
ett icke mindre viktigt stöd för
fackföreningsrörelsen i dess verksamhet.
En ingalunda oviktig detalj i detta
stöd utgör bojkotten av sådana
producenter, som fackorganisationerna i
ett eller annat hänseende hade
någonting otalt med. Det maktspråk en
respektive konsumentartikel
behärskande kooperation kunde föra, skulle få.
en helt annan verkan än de bojkotter,
som nu emellanåt "påbjudas" och
"beslutas", vilka sanningen att säga
knappast efterlämna andra spår än
bläcket i protokollen.
Den kooperativa verksamheten får
dock aldrig avvika från den rent
socialistiska princip, som är
utgångspunkten för det hela. Och såvitt den
som nedskriver detta kan förstå, har
den svenska kooperationen, som den
för närvarande arbetar, heller icke
svikit denna grundsats. Ty den
omständigheten att folk ur andra klasser än
kroppsarbetareklassen ansluter sig till
konsumtionsföreningarna, måtte väl i
och för sig icke kunna betecknas som
farligare än då, som under senare
tiden ägt rum, en hel del borgerliga
element passerat "rågången" in i partiet.
När hantverksidkaren,
små-jordbrukaren eller tjänstemannen ansluter sig
till kooperationen gör han detta av
ekonomiska bevekelsegrunder;
alltså av saÄima huvudskäl som
kroppsarbetaren, nämligen att utan
profiterande mellanhänder erhålla
bästa vara till billigaste pris.
Kooperationen, rätt organiserad, är sålunda en
ekonomisk-socialistisk linje, där skilda
medborgargruppers ekonomiska
intressen sammanfalla, oavsett
skiftande uppfattningar i övrigt. Det
förefaller därför som om anslutningen
till kooperationen från det borgerliga
lägret skulle, i kraft av ekonomisk in-
Tiden n:r II, 1912
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
