Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tressegemenskap härvid, för de
socialistiskt tänkande arbetarna innesluta
en långt mindre fara av förflackning
än den som kan lura genom
anslutning-till partiet av folk från borgerligt håll,
då för sådan anslutning mera ideella
skäl ligga till grund, vilkas äkthet
är värre att fastställa. De borgerliga
uppfattningar, som inom
kooperationen kunna tänkas uppstå genom en
större anslutning från utom
ai*betare-led stående, har alltid en vaken och i
de kooperativa föreningarna fulltalig
arbetaregrupp medel till att avvisa.
Punkt och slut: det bör från fack-
föreningshåll gott kunna instämmas i
grundmeningen av hr Ornes
framställning, att tiden borde vara inne för ett
samarbete mellan kooperation och
facklig rörelse på de punkter, där
detta är möjligt. Uppslag härtill
borde med det sagda i frågan vara lätt
att finna. Förhållandena lära nu inte
låta sig revolutioneras i ett slag av
vare sig "öre-politik" eller genom
kooperativ varuförmedling, men det
ena som det andra är dock
grundbetingelser i en arbetarepolitik, som vill
komma ifrån de nuvarande sociala
förhållandena.
Ur svenska tidskrifter.
33S
TIDEN
En polemik om "Samhället
sådant det är" i Svensk Tid=
skrift.
"Samhället sådant det är" av R.
Sandler har i Sv. Tidskrifts 6. häfte
varit föremål för en tämligen amper
granskning av prof. Eli Heckscher.
Den angripne författaren har i
följande häfte med begagnande av
tidskriftens erbjudande offentliggjort
ett kortare genmäle till granskningen
ifråga. Ett utdrag ur prof.
Heck-schers kritik och ett#återgivande av
författarens svaromål torde kunna
påräkna intresse hos Tidens läsare,
då angreppet väckt en viss
uppmärksamhet på sina håll,
utkolporterat och kommenterat som det blivit
i åtskilliga pressorgan, och då
dessutom vad som skrives i Sv. T. icke
torde kunna förutsättas som bekant
för flertalet av denna tidskrifts läsare.
Kritiken.
Hr H. sammanfattar sitt omdöme i att
"det vore ett verkligt nöje att läsa arbetet
— om det ej, i stället för att framställa
’ ’samhället sådant det är’.’ i många stycken
vore en framställning av samhället sådant
det icke är oeh i andra gåve en så liten
del av sanningen om samhället, att den
närmast framställer dess motsats".
Bristen på kännedom om kapitalets
beskaffenhet är det som oftast möter läsaren.
När förf. skall behandla problemet
"rikedom genom sparsamhet", antager han t. ex.
(s. 84), att en person, som lägger av 233
kr. om året, skall behöva den lilla nätta
perioden av 430 år för att få ihop 100,000
kr. Orsaken är naturligtvis, att han ej får
räkna ränta på pengarna; det vore nämligen
ieke "endast sparsamhet" utan det vore att
"tillägna sig resultatet av andras arbete
— vilket är något helt annat än
sparsamhet".
Det förhåller sig alldeles tvärtom, mot
vad hr S. påstår; det är endast genom
att använda sina tillgångar i produktionen
(vad hr S. kallar "tillägna sig resultatet av
andras arbete"), som sparsamhet alls kan
äga rum. Att "lägga pengar på
kistbotten ’’ är blott att gömma anvisningar
på varor, d. v. s. intet nationalekonomiskt
sparande alls; sparande är just
"framtidsproduktion eller kapitalistisk produktion".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
