Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
339
Detta som bevis på hr S. lindrigt sagt
förvånande brist på elementära
nationalekonomiska insikter, ej ens att urskulda med att
han är socialdemokrat. Socialismen innebär
det praktiska kravet, att enskilda ej
få uppbära den arbetsfria inkomst, som
kallas kapitalränta; socialismen i denna mening
kan ej förklaras teoretiskt felaktig eller
riktig. Men skulle socialismen, som hr S.
synes tro, yrka på bokstavligt upphävande
av kapitalräntan, d. v. s. på att en om tio
år utfallande fördel skall anses likvärdig
med en nuvarande fördel av samma slag, så
kunde den lika gärna besluta upphävandet
av Pytagoras teorem.
Hr Sandler fortsätter omellertid hela
boken igenom denna sin framställning av
"samhället sådant det icke är". Vid
behandlingen av bergsbraket finner han t. ex.
en taxerad inkomst av malmbrytningen
uppgående till 4,09 kr. pr dagsverke och får
därav anledning till följande utläggning:
"En ren vinst av över 4 kr. för varje
dagsverke — det är ju en utomordentlig profit.
Men de fattiga bolagen klaga nog ändå!’’
(s. 42). Exemplet är betecknande, ty just
i de största av dessa bolag är staten som
bekant redan delägare och sannolikt
framtida ensam ägare; om ej statsdriften blir
rent undermålig, bör man då i statsföretaget
med teknikens utveckling kunna vänta
ännu större vinst pr dagsverke än nu, d. v. s.
ännu mera ’ ’utomordentlig profit’’.
Kapitalets storlek är alldeles lämnat åsido.
Förmodligen skulle hr Sandler anse, att en
bankir, som med två bokhållare hade en
årsvinst av t. ex. 50,000 kr., gjorde
fabelaktiga vinster, utsugna från de två biträdena,
som för ett arbete av den enklaste
beskaffenhet borde ha haft 25,000 kr. om året
vardera; och hr S. skulle tydligen ej rubbas i
denna uppfattning, ens om kapitalet vore
t. ex. 5 milj. kr., d. v. s. vinsten 1 %.
Även i avdelningen om produktionen äro
förfis reflektioner sådana, att allt
ådagalägger förf:s brist på ekonomiska insikter.
Förf. kan t. ex. ’ ’icke se något hinder’’
(s. 38) för ett uppdrivande av
medelmjölk-ningen pr ko i hela landet till Malmöhus
läns siffra. Nog får man i så fall kosta
på Norrbottens-korna åtskilligt mera foder
än de nu få; och den som vet vad
produktionskostnader betyda är kanske ej alldeles
säker, att just denna standard skall visa
sig som den mest lönande i alla delar av
landet. För hr S. är problemet enklare än
för de flesta; "det råder", säger han
(s. 38), "intet tvivel, att en väsentlig
höjning här (i avseende på jordbrukets
avkastning) kan åstadkommas, om statsmakterna
verkligen vilja göra något för
jordbruksnäringen, ej blott för godsägarna". Detta
säges efter ett enastående, från staten
utgående eller understött uppfostringsarbete,
efter ungefär ett årtiondes småbrukarpolitik,
såvitt jag kan erinra mig utan en enda
åtgärd i det större jordbrukets speciella favör!
Skogsavkastniugens ökande med 50 % är
för hr Sandler hägrande utsikter, ’ ’som
säkerligen icke bliva realiserade under
nuvarande hushållningssystem" (s. 40).
Förmodligen är det från statsskogarnas nuvarande
avkastning, som förf. hämtar sin tro på en
större produktivitet genom ’ ’framtidens’’
Imshållningssystom.
Han klagar vidare över all malm, som
exporteras för att återkomma i förädlad form.
och ser idealet i en stor inhemsk förädling
av den nuvarande exportmalmen.
Hr S. tankegång leder raka vägen till en
oreflekterad högprotektionism —
"det kommer väl andra tider" — ty genom
tillräckligt höga tullar kan målet alltid nås.
Detta hindrar ej att förf. — f. ö. på ett
mycket menlöst sätt — tror sig ha bidragit till
’ ’tullsystemets avslöjande’’.
I avdelningen om fördelningen finnas ej
många sidor verklig folkupplysning.
Åtskilligt av materialet vore visserligen en nyttig
läsning för de bättre situerade; men såsom
det här framställts och för den publik det
gäller föreligger ett betänkligt dokument.
Ifråga om behandlingen av
inkomststati-stiken har förf. på annat ställe starkt
understrukit, att fastighetsinkomsterna äro
för låga; men vid inkomstfördelningens
framställning ej ett ord om den riktning
vari resultatet blir felaktigt. Att andra
innehavare av naturainkomster taxerats för
lågt nämnes ej; en tjänarinna i Stockholm
beräknas "kosta" 800 kr., men tjänstfolk
ingår .överhuvud taget ej.
Att fördelningens ojämnhet är i
verkligheten större än tabellerna utvisa — på grund
av de många under 500 kr. — låter på visst
sätt säga sig, men då måste man också
till-lägga, att under denna förutsättning
utsikterna att förbättra massans läge genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
