Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
341
vill åstadkomma, skola icke så få
"kapitalister", om än ej alltid av det respektablasto
slaget, bli honom mycket tacksamma. Hur
pass tacksamma arbetarna komma att bli, är
en annan fråga.
Den socialdemokratiska pressen har
framhållit hr S:s bok som ett mönstergillt
upplysningsarbete, betecknande, befarar hr H.,
för socialdemokratisk uppfattning av vad
upplysning betyder. Den tanken gör ingen
glad; ty många som vandra i mörkret vända
ögonen mot sådana ljus,
Genmälet.
Den granskning prof. ’ Heckscher företagit
av ’’.-’Samhället sådant det är" utmynnar i
ott tämligen kategoriskt underkännande: "i
många stycken en framställning av
samhället sådant det icke är" och i andra "en
så liten del av sanningen om samhället, att
den närmast framställer dess motsats’’,
ytterligare skärpt till att S. "fortsätter hela
boken igenom denna sin framställning av
samhället sådant det icke är". Omdömet
måste innebära ej blott att tolkningar och
reflexioner äro tvivelaktiga utan att de
fundamentala fakta ställts alldeles på huvudet.
Gentemot denna tillintetgörande
anklagelse bör om möjligt anföras något. Det
begränsade utrymme, som står till mitt
förfogande, hindrar mig både att svara på
allt och att svara ingående. Jag upptar
därför till behandling endast de partier, där
enligt prof. H:s omdömen förvrängningen
av verkligheten bör ha varit allra värst.
"Höjdpunkten betecknar antagligen
behandlingen av bolagsinkomsterna.’’ Här
böra vi alltså finna samhället skildrat
tvärtemot vad det är.
Kritiken inriktas på en punkt:
beräkningen av bolagskapitalets genomsnittliga
avkastning åren 1906—08. Då tillfället härvid
icke försummats att åter angripa aktuarien
Flodström såsom den egentligen skyldige,
medan undertecknad erbjudes" rollen av
"missledd", ber jag i förbigående att få
tacksammast avböja den sortens ursäkter.
Hr F:s utredning överlämnades den 22 okt.
1910; min framställning avslutades i sept.
1910 och bjrggde på den knappa preliminära
rapport, som hr F. hade avlämnat till
finansministern (vilket förklarar smärre
avvikelser i vinstberäkningen). Om nu denna
preliminära sammanställning eventuellt an-
vänts oriktigt av mig, så bör väl
undertecknad få svara för den saken.
Till själva anklagelsen svarar jag: det
föreligger här från min sida ett fel i
beräkningsmetoden, vilket utan förbehåll medges.
Med det material, som förelåg, borde jag, i
st. f. att ange 12 % som genomsnittsvinst
för alla tre åren, ha skrivit: i genomsnitt
87 % av kapitalet hade under perioden en
medelvinst av 13,9 %, samt tillagt: då
förlusternas storlek är okänd för den lilla
kapitaldel, som haft förlust, kan
genomsnittsvinsten för kapitalet i sin helhet ej med
säkerhet anges. Då hade framställningen,
vad det anmärkta felet beträriar, varit
korrekt — och korrektare än prof. H:s egen.
Vad jag vågar tro är huvudsaken här är
emellertid det eventuella reella felets
storlek. Gentemot sin vinstsiffra 6,7 % ställer
prof. H, utan någon som helst förklaring,
att "S. ej nöjer sig med mindre
genomsnittlig vinst än 12 %’’, varigenom läsaren
fälden föreställningen, att jag skulle ange
bolagsvinsten nära dubbelt så hög som den
sannolikt är! Häremot: 1) Undertecknads
siffra 12 % är en genomsnittssiffra för tre
år; mot den ställer prof. H. sin
beräkning-för — enbart krisåret! (för vilket min siffra
är 10,6 och, efter korrektion för det
fullständiga materialet 10,3 %). 2) Prof. II.
förtiger, att min metod medtar utskylderna,
hans utesluter dem; hans siffra bör ökas
med 1,2, om en förnuftig jämförelse skall
företas. Formellt riktig vore först
jämförelsen mellan talen 10,3 och 7,9 %.
(Skillnaden mellan dem — 2,4 % — anger
metodfelets högsta valör, om prof. H:s egen
beräkning i allt är riktig). Att i stället operera
med siffrorna 6,7 contra 12 % synes något
lättvindigt.
Enligt prof. H:s egen metod blir
genomsnittsvinsten/ för 1907 10,3 <¾, för 190G
10,6 % (med tillägg av utskylderna resp.
11,4 och 11,6). Skillnaden mellan dessa tal
och mina är resp. 1,7 och 1,4 %. För alla
tre åren blir, från prof. H:s
utgångspunkter, genomsnittsvinsten inklusive utskylder
10 % och felet i min siffra högst 2 %.
Prof. H:s eget resultat grundar sig
emellertid på tvenne antaganden: att likhet i
förlusthänseende råder mellan svenska och
tyska bolag, samt att de svenska siffrorna
innefatta från föregående år överförda
vinster och förluster. Det kan vara nog att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
