Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
TIDÉN
påpeka, att det sista bringar upp 1908 ärs
förlustsiffra med — 20 miljoner. Denna
korrektion dokumenteras i Ekon. Tidskrift
endast med ett "antagligen". Siffran för
1908 borde under sådana förhållanden anges
till 6,7 eller 7,6 %. Tages dessutom hänsyn
till de i det hela gynnsammare
avkastningsförhållandena under 19G6 och 1907, bör don
efter prof. H:s metod beräknade
medelvinsten 1906—08 tilläggas en fellatitud av c:a
I % eller sägas vara (med utskylder) 10 à
II %.
Slutligen: det är icke säkert, att det
formella felet medför ens något fel alls, i vart
fall kan man icke utan vidare från det enas
storlek sluta till det andras. Att subtrahera
förluster från vinster må vara en statistiskt
oantastlig metod. För att ge reellt riktigt
resultat förutsätter den, att förlusten icke
täckes på sådant sätt, att den förorsakar
minskad vinst ett följande år. Att då godta
både förlust och minskad vinst innebure ju
en dubbelräkning.
Alltnog: det konstaterade felet i min
metod innebär, att i st. f. 12 % . kan ha bort
stå 11 eller, i värsta fall, 10 "¾¾. Det kan
då kanske frågas: innebär denna eventuella
avvikelse en så fundamental förvridning av
verkligheten, att framställningen bör
betecknas hart när som motsatsen till "samhället
sådant det är"?
Mot min framställning av
kapitalistklassens naturliga benägenhet att vilja ernå
samma vinstprocent på kapital, som
uppkommit genom föregående vinster, invänder
prof. H. något om kursvärdet. En aktie,
som varaktigt avkastar 12 %, får en kura
av 240 %; alltså får kapitalisten normalt
omkring 5 %. Ja, om saken är så enkel,
varför då alla besvärliga undersökningar;
vi veta ju ändå a priori, att det blir 5 %!
Denna underbara metod avskaffar
emellertid icke blott de höga procenttalen utan
även de låga: en aktie, som avkastar 1 %,
får en kurs av 20 % och ger alltså 5 %
c. s. v. ned till negativa kursvärden. För
min del föredrar jag att säga, att en aktie,
som avkastar 12 %, den avkastar 12 %,
även om vissa kapitalister äta upp
avkastningen i förskott genom att realisera aktieu
till högre kurs.
"Att man kan förlora något som
aktieägare talar S. ej ett ord om". För att
belysa denna slags kritik hänvisar jag bl. a.
till några kursiverade ord (Samh. s. ÖS) om
"de små företagen, som gå med förlust
eller utan vinst".
Ur kritiken över avd. "produktionen"
hinner jag här blott uppta en sak, som
uttryckligen hänföres till framställningen av
Samh. sådant det icke är: min beräkning av
nettovinsten pr dagsverke inom
malmproduktionen. På denna punkt bemötes jag med
att — staten är delägare i
jSTorrbottensgru-vorna, och," än besynnerligare, med en
förmodan, att jag skulle betrakta en
bankdirektörs vinst såsom utsugen från hans två
bokhållare! Jag är uppriktigt förvånad över
dessa slående bevis för att jag ställer
verkligheten på huvudet.
"Först då framställningen kominer över
på fördelningen slår den ut i full blom."
Partiet om inkomstfördelningen behandlar
kritiken jämförelsevis milt: "formellt
riktig i huvudsak" men ändå "reellt ganska
försåtlig". Försåtligheten består däri, att
jag icke återupprepat å s. 73 vad som
anförts å sid. 56 men uttalat en kraftig varning
mot att betrakta tabellsammanställningeii
som något ofelbart dokument. Övriga
anmärkningar gälla tjänstefolksgruppens
frånvaro och förekomsten av personer, som
tillhöra andras hushåll. Beträffande de sista:
vilka grupper av den storlek, att de kunna
nämnvärt förändra totalintrycket tänker
prof. H. härvid på? Och beträffande den
.förra gruppen: tror prof. H. att
tjänstefolksklassens genomsnittsinkomst
överskrider 683 kr.? (De åberopade
Stockholmsjungfrurna med sina "800 kronor" böra
rimligtvis åtföljas av sina systrar från
landet.) Endast i så fall kan dess insättande
mildra ojämnheten, sådan den framträder i
tabellmaterialet.
"Blomman" på framställningen är väl
att söka i förmögenhetsfördelningens
behandling. Jag frestas underskriva
omdömet — för min ärade kritikers
vidkommande.
Prof. H. vet, att jag uppehåller mig vid
förmögenhetsfördelningen av agitatoriska
skäl: "siffrorna se som bekant 20 gånger
så stora ut om man räknar med inkomstens
kapitalvärde (förmögenhetsvärde) i stället
för med inkomsten själv". Detta bör
betyda, att förmögenhetsfördelningen blott är ■
en omräkning, en så att säga 20 gånger
förstorad upplaga av inkomstfördelningen. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
