Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL.
347
redningen har att möjligast objektivt
undersöka vissa faktiska förhållanden,
sammanställa erfarenheter från olika
länder, klargöra de sannolika
verkningarna av en eller annan åtgärd,
o. s. v. Utredning är ett arbete av
vetenskaplig art, dess uppgift är att
bringa klarhet, belysa ett
problem. Det politiska arbetet har sin
tyngdpunkt på annat håll. Politikern
har att handla, icke att studera.
Han har att med utnyttjande av
utredningens belysning av problemet
fatta beslut om vad som bör göras.
Han har att välja mellan de vägar, som
en utredning bragt i dagen, och hans
val beror på vart han vill komma,
vilka intressen han vill tjäna. Ingen
skall kunna bestrida, att en sådan
uppgift kräver helt andra
kvalifikationer.
Kvalifikationen är på det ena
hållet speciell sakkunskap och
förmåga av ett arbete
enligt vetenskapliga
metoder (låt sedan vara, att arbetet kan
bli av högre eller lägre rang), på det
andra hållet normalt sunt
förstånd samt politisk
handlingskraft, förmåga att
tillvarata de intressen, som en
folkrepresentant är satt att befrämja.
Parlamentarismen bleve ett så gott
som olösligt problem (om man inte
menar att den är till för sin egen
skull) därest man strävar att
sammanblanda dessa olika
arbetsuppgifter. Parlamentarismen kan icke
upphäva arbetsfördelningens lag.
Yad själva det egentliga
utredningsarbetet beträffar är den
parlamentariska kommittén ett oting. Skulle man
kräva utredningskvalifikationer av
parlamentarikern som sådan finge man
utgå från helt andra grunder vid valet
av representanter. Men att göra
riksdagen till en samling vetenskapligt
utbildade specialister — skulle det
befrämja det politiska arbetet? Det är
åtminstone i högsta grad tvivelaktigt;
sannolikheten pekar åt annat håll.
Men om konsekvent genomförande
av parlamentariska principer kräver
parlamentariskt inflytande på ärende-
nas förberedning, hur komma till en
lösning? Det synes bäst ske genom
att de olika delarna av
kommittéarbetet behandlas var för sig. Vad
innefattar detta arbete?
Först uppgöres ett
undersökningsprogram för utredningen, därpå följer
insamlande, sammanställning och
bearbetning av material, diskussion av
olika åtgärders verkningar och
slutligen framställande av positiva förslag.
I denna kedja av arbeten är’det
början och slutet,
undersökningsprogrammet och förslaget, som är av den
beskaffenhet, att politiska
kvalifikationer äro värdefulla och behövliga.
Själva utförandet av utredningen tillhör
enligt sakens natur först och främst
den speciella sakkunskapen.
Då utredningens resultat är i
hög-grad beroende av hur undersökningen
från början inriktats, bör det
parlamentariska inflytandet f r a m f ö r
allt komma till sin rätt vid p r
o-grammets uppgörande. Det
förefaller därför vara alldeles i sin
ordning om en parlamentarisk
kommitté tillsättes för att i en
viktig fråga bestämma vad som skall
utredas, vilka sidor av . problemet
som skola belysas, vilka frågor
utredningen skall söka ge svar på.
Sedan kunna parlamentarikerna
avträda och lämna utförandet åt
fackmännen. Sedan de ha löst sin
uppgift, kan det möjligen finnas fog för
att låta det allmänpolitiska omdömet
och de politiska intressena åter komma
till tals. Framställandet av förslag
består nämligen icke blott i att dra
en-riktig slutsats av utredningen. Ingen
fråga kan lösas för sig, därtill äro de
olika samhällsföreteelserna alltför
invävda med varandra. Här kräves
därför i allmänhet ett avvägande av olika
synpunkter och intressen — givetvis
en politisk uppgift. Dess lösande
tillkommer normalt först regering och
sedan riksdag. Eiktigheten och
lämpligheten av att i normala fall skjuta
in en parlamentarisk
kommittébehand-ling mellan sakkunnigeutredningen
och regeringens handläggning av
ärendet är i frågor, som skola föreläggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
