Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR’OTTO BAUER: BALKANKRIOET.
357
både från turkiskt ok och grekiskt
förmynderskap. Ty dyrt hade dessa folk
fått betala att kyrkan varit dem ett
visst stöd mot turkarna. "Bulgaren
arbetar, men greken håller i plogen",
säger ett macedoniskt ordspråk. Den
rike grekiske biskopen i staden, som
lät turkiska soldater driva in sin
tionde, stod för den slaviske rajahn
närmast som turkens vän.
Under tre kvarts sekels revolutioner,
från 1804—78, frigjordes Serbien,
Rumänien och Bulgarien från turkiskt
välde — men på samma gång föll
också "Fånars" makt där! Det
grekiska språket ersattes i kyrkan med
folkspråket, de grekiska biskoparna
jagades bort, och de bildade vände
tillbaka till folkspråket — se parallellen
t. ex. i Finland! Dessa unga nationer
utan historia vaknade, de fingo
skriftspråk och litteratur.
Även i Macedonien, som 1878 fick
stanna under turkiskt välde, började
nu den slaviska rörelsen. Den
bulgariska kyrkan hade 1870 ryckt sig lös
från den grekiska och satte mot
"patriarken" i Konstantinopel sin
"exark" i Sofia. Agitationen gick nu
ut på att förmå de slaviska
församlingarna också i Macedonien att lösgöra
sig från patriarkatet och ställa sig
under exarkatet. Bulgariska staten
hjälpte till med pengar till bulgariska
kyrkor och skolor, men mot detta
tillgrep i sin tur den grekiska staten
samma medel. Snart togo både
patriar-kister och exarkister rövarband i sin
tjänst: man överföll en bondby och
tvang befolkningen att gå tillbaka till
patriarkatet, och kanske kom snart
därpå ett annat band och tvang den
att åter byta ståndpunkt!
Men bulgarerna blevo de segrande
i denna tävlan. Macedonien är täckt
av ett helt nät exarkistiska
församlingar, och "Fånars" gamla makt är
borta, utom i södra delarna av provinsen
och i några städer. "Hellenismens
idé" är död.
Serbiska och bulgariska språken äro
nära släkt, men det blev det sistnämn-
da som användes i kyrka och skola
i Macedonien, ty endast Bulgarien
hade en nationell kyrka och kunde
sålunda frigöra bönderna från
grekväldet. Detta måste ju ske genom
anslutning till det bulgariska exarkatet.
När även Gammalserbien gick samma
väg, blevo serberna oroliga att mista
alla anspråk och tillgrepo även de
metoden med väpnade rövarband: här
blev parollen att stanna inom
patriarkatet, men fordra det serbiska språket
i kyrkan i st. f. grekiskan. Men
också Rumänien följde exemplet och
fordrade för de s. k. "kutzowalackerna"
rumänisk gudstjänst i st. f. grekisk.
Så stodo de skilda folken i
Macedonien i vild inbördes kamp.
Rövarhanden blevo allt flera, byarna brändes
allt oftare, och bönderna måste fly
upp i bergen. Den turkiska
regeringen hade i början icke ogärna sett de
kristna folkens inbördeskamp, men då
oredan blev allt svårare och de
utplundrade bönderna varken kunde
betala arrenden eller skatter, medan
faran för ett ingripande från
stormakterna ökades, så slog man in på en
blodig undertryckningspolitik.
Resultatet blev dock blott att nu alla
förenade sig mot turkarna, och 1903 stod
Macedonien i full resning mot Turkiet.
Nu ingrepo stormakterna.
Ryssland, som då var upptaget i Ostasien,
slöt ett avtal med Österrike i Miirzsteg
om ett reformprogram för
Macedonien, som de gemensamt skulle
genomföra : gendarmeri under europeiskt
befäl, europeiska biträdande ämbetsmän
i förvaltningen, reform av tionden o.
s. v. Hade man velat energiskt
genomföra och utveckla detta, så är det
intet tvivel att lugn kunnat återställas i
det plågade landet. Men makternas
inbördes avundsjuka förlamade allt,
och sedan Ryssland efter sitt
nederlag i Ostasien åter fått fria händer på
Balkan, återupptog det sin gamla
politik att söka försvaga Turkiet. Det
kunde nu räkna på understöd av
England, som ville jämna vägen för den
ryska anslutningen till "ententen"
mot Tyskland och därför 1907 träffade
avtal med Ryssland om de båda mak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
