Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
TIDÉN
ternas "intressesferer" i Asien. Då
Österrike begagnat ett tillfälle att
skaffa sig koncession på viktiga
järnvägsbyggen, under livliga protester
från Balkanstaterna, förklarade
Ryssland avtalet i Miirzsteg brutet, och i
stället slöts vid kung Edvards besök
hos tsaren i Reval 1908 avtal om ett
nytt macedoniskt reformprogram.
#
De fordringar, som Ryssland och
England nu framställde, blevo
närmaste anledning till den
ungturkiska revolutionen. Armén i
Macedonien fördes av sina officerare
mot Abdul Hamid för att rädda
fäderneslandet. Den 24 juli 1908 måste
Abdul Hamid ge sig fången; en
författning infördes, ett parlament
valdes, ungturkarna voro landets herrar.
Bärarna av den ungturkiska
rörelsen voro advokater, lärare, yngre
ämbetsmän, som påverkats av den
europeiska kulturen och ville omdana
Turkiet efter europeiskt mönster till en
kapitalistisk-parlamentarisk stat.
Denna turkiska liberalism blev en makt,
då den vann officerskåren — en
modern här måste ju ledas av bildade
officerare, och med europeisk bildning
trängde oekså europeiska idéer in’.
Nu sårade de rysk-engelska
fordringarna de turkiska officerarnas
självkänsla, och resultatet blev arméns
allians med ungturkarna.
Stormakterna, som överraskats av
revolutionen, begagnade tillfället att
göra sig kvitt sina åtaganden att
genomföra reformer. Det fick det
föryngrade Turkiet nu själv åtaga sig.
Och ungturkarna gingo fram med
järnspira. Macedoniens befolkning
avväpnades och därpå upplöstes
bulgarernas och grekernas nationella och
kyrkliga organisationer, deras skolor
ställdes under turkisk kontroll,
undervisningen skulle ske på turkiska, och
de kristnas frihet från värnplikt
avskaffades. För att betala allt detta
höjdes skatterna.
Man säger ofta att denna hårdhänta
politik mot de kristna folken varit
ungturkarnas "stora felgrepp".
Denna uppfattning förbiser, att det
turkiska främlingsväldet icke stod att
upprätthålla med andra medel. I
själva verket hade den ungturkiska
aktionen framgång i Macedonien, som
förblev lugnt när albaneser och araber
reste sig m8t sådant stärkande av den
turkiska statsmakten på deras
självständighets bekostnad.
Men förvisso jäste förbittringen
bland Macedoniens kristna befolkning.
De hade berövats sina vapen, deras
kyrkliga självstyrelse var upphävd,
deras söner togos ut till soldater, de
turkiska godsägarnas maktställning
gent emot de slaviska bönderna
val-ökad — det kunde ej gå på annat
sätt än att det gemensamma tryeket
från det stärkta turkiska herraväldet
trängde tillbaka den inbördes
fiendskapen mellan greker, bulgarer och
serber. Om man icke vågade i själva
Macedonien resa sig mot den turkiska
övermakten, så fann stamförvanternas
klagan så mycket starkare genljud i
Sofia, Belgrad och Athen. Tanken på
ett gemensamt fälttåg mot Turkiet tog
form — ungturkarna skapade själva
dess förutsättning, då de i Macedonien
med vapenmakt undertryckte de
kristna Balkanfolkens nationella
inbördes-strider.
(Ports.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
