Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TIDEN
gamla, goda konkurrenstiden återkomma och
en mängd arbetare "stiga upp" bland
kapitalistklassen och såmedels "införa sunda
vätskor i det amerikanska livet".
Man har svårt att finna ett mera kortsynt
och reaktionärt ekonomiskt program. Men
det har icke hindrat den amerikanska
fackföreningsvärldens främste man, Sam.
Gom-pers i ’ ’Am. Fed. of Labor’’, att råda de
organiserade arbetarna att rösta på Wilson!
Yad det socialistiska röstetalet
angår, så är att märka, att detta denna gång
torde vara alldeles fritt från opålitliga
’ ’medlöpare ’ ’. Alla slags ’ ’reformvänner’’,
som eljes kunna rösta socialistiskt som
opinionsyttring, ha i år röstat för Roosevelt,
som ju riktigt är en man efter deras sinne.
Ökningen av socialistiska röster är f. ö.
starkare i Västern och Mellanstaterna än i
den industriella östern, vars ännu oklara,
brokigt sammansatta arbetaremassor nog i
stor utsträckning gått på Roosevelts
limspön om "social rättfärdighet".
Beklagligen ha socialisterna förlorat sin
enda representant i kongressen, Victor
Berger, som valdes in där 1910 från Mihvaukee,
men nu föll mot en allians av republikanor
och demokrater om en gemensam kandidat.
Icke heller i övriga fem eller sex valkretsar,
där någon utsikt fanns, lyckades
socialisterna slå någon av de sina igenom. Berger har
under sin kongresstid genom ett klokt och
skickligt utnyttjande av de borgerliga
partiernas felgrepp gjort sig mycket bemärkt
och i hög grad gagnat partiets sak. Även
motståndarna ha ej kunnat neka honom ett
visst erkännande. Det är emellertid god
utsikt att han 1914 kommer igen, och då ej
längre ensam. F. ö. innehar partiet efter
dessa val ett antal platser i de enskilda
staternas lagstiftande församlingar: i
Massachusetts, Pennsylvanien, Illinois, Wisconsin,
Oregon o. a.
Slutligen bör nämnas att, i samband med
presidentvalet, fyra stater — Michigan,
Kansas, Oregon och Arizona — gåvo
kvinnorna politisk rösträtt. Antalet stater med
fullt allmän kvinnorösträtt har därmed växt
till tio. Det har alltså nu börjat gå raskt
framåt härmed, sedan Washington 1910 och
Californien 1911 gåvo kvinnorna rösträtt.
Och det är betecknande för hur denna
reformtanke mognar, att av fem stater, där
frågan i år var uppe, gick förslaget igenom
i de fyra.
Krigets skuldkonto. Efter den belgiska
socialdemokratins huvudorgan Le Peuple
meddela vi följande sammanställning över
krigens kostnader i människoliv och
materiella värden.
Under de sista 50 åren ha förlusterna
utgjort:
i Krimkriget ........... 750,000 man
i italienska kriget ...... 45,000
i danska kriget ........ 8,000
i borgarkriget i Amerika 800,000
i österrikisk-preussiska
kriget ................ 45,000 ’’
i rysk-turkiska kriget ... 250,000 "
i mexikanska kriget..... 40,000
i Cochinkinakriget ...... 25,000 ’’
i fransk-tyska kriget . . . 215,000
Summa 2,178,000 man
Här saknas emellertid många krig:
kolonialkrig i Abessinien, Indien, Afganistan,
Zululandet, Tonkin, Dahomey, Tunis, Sudan,
Madagaskar, grekisk-turkiska,
kinesisk-japanska, spansk-amerikanska, rysk-japanska,
italiensk-turkiska, krigen och boerkriget.
Författaren i Le Peuple anslår sammanlagda
förlusterna till minst 800,000 man. Och
lägger man härtill det senaste kriget på Balkan,
kommer man gott upp till 1 m i 1 j o n.
Totalsumman för de sista 50 åren skulle
alltså springa upp till över tre
miljo-n e r m ä n n isko r.
I fråga om krigsutgifterna omfattar
beräkningen hela 1800-talet. Tablån är icke
fullständig, men slutar i alla fall med den
nätta summan av etthundra
miljarder francs. Att observera är att här
uteslutande inbegripits själva
krigskostnaderna. Till slutsumman är att lägga de
oerhörda belopp, som den väpnade freden
betingar.
Och vinsten?
iki¾
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
